Skicka in en insändare
För att göra din röst hörd kan du mejla debatt@alandstidningen.ax. Du kan skriva under med signatur men vi behöver dina kontaktuppgifter.
Din insändare får maximalt bestå av 3.000 tecken (inklusive mellanslag).
Tjugo generationers boende på skärgårdsöar vittnar om hållbarhet, möjligheter, ett boende som varit och ännu är värdefullt för Åland men på annat vis. Exempel finns på hur skärgården som anses dyr och betungande varit det motsatta, inte bara plats för trafik till och från färjfästen.
Skärgårdens geografi kan inte ändras genom att gräva tunnlar och bygga broar, förstöra naturvärden, bygga nya farleder i känslig miljö, kasta pengar i sjön. Var finns konsekvensbedömningen?
Skärgårds vänner och politiker behövs som utgår från det genuina i skärgården, det som fungerar, leder framåt och bevarar skärgårdens naturliga möjligheter till specialisering. Kökar har en tid varit den tredje kommunen med flest turistbesök efter Mariehamn och Eckerö. Den vackra skärgården lockar! Hela Åland till nytta.
Min känsla som gammal skärgårdsbo är att landskapsregeringens nya trafikplaner för Kökar har fel riktning och leder Kökar längre ut i stormigt hav bort från Åland.
Ekonomisk inbesparing i skärgårdstrafiken med Kökarresa till Hastersboda stämmer inte. Och konsekvenserna för bofasta människors resa, historia, kultur, och tradition är förödande. Vad vill Hastersboda bli?
För mej som Kökarbo ger den obekväma, stormiga resan till Hastersboda (med buss-taxi- bilfärd?) till nästa färja (och buss-taxi-bilfärd ) inga fördelar och ingen kortrutt men jag ser baksidan.
Ny farled i öppet hav, förändring i orörd natur, broar, nya vägar med oönskad biltrafik!
Nuvarande Kökarartrafik hör till den resväg mot fasta Åland som fungerar och ger möjlighet till samarbete. Sottunga som får långrutt med nya planen,( trots redan fungerande kortrutt) är en naturlig mötesplats för skärgårdstrafiken och kan ge ön fortsatt framtid med bosättning. Antalet resenärer på färjan från Kökar ökar i Sottunga. Välfungerande trafik till Föglö Överö, och Långnäs finns. Bra kollektivtrafik från Långnäs. Här finns hållbarhet och återbruk.
Ny teknik är på väg och kan rädda oss från miljöförstöring och kostnader, den till Hastersboda planerade färjrutten från Kökar, med de gamla färjorna innebär. Var finns hållbarhet och återbruk i landskapets planeringsbeslut om kökartrafiken?
Konstnären Aino Kivisari frågar:”Var finns ni Letesgåbbar? Hjälp skärgårdens samhälle att överleva.”
Åbolands skärgårdsstiftelse verkar för en levande ytterskärgård genom att stödja boende-näringar-hållbar utveckling. Allt för att främja året om-boende och bevarande av skärgården på naturens villkor.
Länsstyrelsen i Södermanslän i Sverige samhällsplanerar för att naturvärden i skärgården ska bevaras. 198 områden har bevarandeplan genom Natura 2000. Naturvårdsverket vill bevara skärgårdsområden i svenska skärgården.
För den skärgårdsälskande turisten finns på vissa öar små, enkla stugor att hyra. De är utan vatten och el. Gästen hämtar vatten i brunnen och eldar i spisen. Fåren betar och håller landskapet öppet. Förvaltare finns som ser till att gästerna trivs. Tänk Silverskär!
Var fins Ålands planering för att hålla skärgården levande?
Sylvia Sundström
