Sänkta studiestöd som ett sätt att finansiera en kostnadsfri gymnasieskola är ett ämne som står i fokus när lagtinget på onsdagen debatterar förslaget till ändring av studiestödslagen.
Finans- och näringsutskottets ordförande Jörgen Pettersson (C) redogör för utskottets betänkande, i vilket man föreslår att lagförslaget ska antas med några smärre ändringar.
– Utskottet tillstyrker att man ska göra det möjligt att tjäna extra pengar samtidigt som man studerar, säger han.
I lagförslaget ingår en viss sänkning av studiestödsbeloppen.
– De ökade kostnader, som ett kostnadsfritt gymnasium förorsakar, är därmed åtminstone delvis finansierade av sänkta studiestödsbelopp.
Men utskottet vill att landskapsregeringen ska gå längre än så.
– Vi ber och uppmanar, kan man nog säga, landskapsregeringen att överväga hur dessa kostnadsökningar ska finansieras framöver, säger Jörgen Pettersson

”Chockbesked”
Ledamoten Simon Holmström (HI) kommenterar finansieringen i en replik:
– Ofrånkomligen blir det en kostnadsökning när man å ena sidan gör gymnasiet kostnadsfritt och å andra sidan inte sänker studiestöden i motsvarande grad.
Han frågar Jörgen Pettersson hur han ser på möjligheten att kostnadsökningen faktiskt kommer att finansieras med sänkningar i studiestöden framöver.
– Det kommer att tas fram en ny gymnasielag och man kommer att se till att vi kan finansiera eventuella merkostnader med att man ger ut ett mindre studiestöd, svarar Jörgen Pettersson.
Simon Holmström tycket att landskapsregeringen i så fall borde ge besked om att sådana sänkningar är på gång.
– Så att inte nästa landskapsregering behöver ge ett chockbesked som inte kommer att tas emot positivt av studerande som kanske har planerat sin ekonomi. Det kan vara bra att förbereda sig för en sådan neddragning, säger Simon Holmström.
Nästa landskapsregering måste få fatta sina egna beslut, svarar Jörgen Pettersson.

Oenigt utskott
Finans- och näringsutskottet var inte enigt om sitt betänkande. Vice ordförande John Holmberg har lämnat in en reservation, som han ämnar föra till omröstning.
– Studiestödslagen är en bra lag på alla sätt. Förutom det lilla abret om finansieringen av den. Finansieringen tycks alltid vara oväsentlig när det kommer till nya lagförslag nuförtiden, säger han.
I reservationen föreslår John Holmberg bland annat att revideringen av studiestödslagen synkroniseras med reformen om en kostnadsfri gymnasieutbildning, för att finansieringen ska bli ekonomiskt hållbar över tid. Han föreslår också kraftigt sänkta studiestöd jämfört med sänkningarna i lagförslaget.
– För handen på hjärtat. Tror faktiskt någon här i salen att studiestödsnivåerna kommer att justeras nedåt nästa år? Det kommer inget parti att göra. Därför behöver det ske nu, parallellt med att det kostnadsfria gymnasiet införs.

”Rimliga ändringar”
Nina Fellman (S), som också är ledamot i finans- och näringsutskottet, tror däremot inte att förslaget hinner göras om så att det kan förverkligas till höstterminen 2023.
– Vi socialdemokrater har inte reserverat oss mot betänkandet. Vi tycker att de ändringar som föreslås är rimliga.
– Vi tycker inte att man utan beredning och utan lagstöd kan sänka studiestödet ytterligare, särskilt eftersom inte hela gymnasiet är kostnadsfritt i dag, säger hon.

Simon Holmström kommenterar senare också finansieringsglappet i ett anförande.
– Hur ska kostnadsökningen finansieras? Det framgår inte. Det framgår inte heller om landskapsregeringen ser detta som en temporär lösning som senare ska åtgärdas eller inte. Det är därför utskottet uttryckligen ber landskapsregeringen att överväga möjligheten att finansiera kostnadsökningarna för det kostnadsfria gymnasiet med sänkningar i studiestöd.
I betänkandet framhåller finans- och näringsutskottet även vikten av att gymnasielagen ändras så fort som möjligt så att det införs ett tydligt lagstöd för ett helt och hållet kostnadsfritt gymnasium.
– Dessvärre och tyvärr är det än så länge utan stöd i lag. Men vi har blivit försäkrade om att en sådan är under snabb produktion så den bör komma inom kort, säger Jörgen Pettersson.