Den ostliga vinden mäter 8 sekundmeter under lördagsförmiddagen. Vid Mariehamns flygfälts landningsbana innebär det en sidovind på 4 knop. Skapliga förhållanden för Flygdagen, enligt Ålands flygklubbs nytillträdde ordförande Marcus Gustafsson.
– Visst skulle det ha varit bättre om det var helt vindstilla, men det går absolut bra att flyga i den här vinden. Min egen gräns går vid en sidovind på 12 knop.
Han tog sitt flygcertifikat för ultralätta plan för fyra år sedan.
– Jag läste teori ungefär två gånger i veckan under ett års tid. Man brukar säga att man därtill behöver lika många flygtimmar som ens egen ålder, jag var 27 år då och behövde flyga 27,1 timmar.
Marcus Gustafsson uppskattar att kostnaden för certifikatet ligger på mellan 4.000 och 6.000 euro.
Stort intresse men hög tröskel
Flygklubbens hangaransvarige Tommy Andersson säger att intresset för flygcertifikat på Åland är växande, den facila summan till trots.
– Intresset skulle jag säga att är jättestort, men det finns en hög tröskel. Många tror att det är dyrare och svårare än vad det egentligen är.
Den som väl har tagit sitt flygcertifikat betalar en medlemsavgift på 45 euro per år till flygklubben. Den som betalar en ytterligare avgift på 30 euro per månad får nyttja flygklubbens eget ultralätta plan – en Skyranger Swift – för 55 euro per timme. Då ingår bensin och allt annat.
– Så timpriset sjunker ju mer man flyger, säger Tommy Andersson.
Flyger som födelsedagspresent
Nu startar Per-Åke Pettersson motorn i ett av de privata småplan som står utanför hangaren. När han efter tio minuter har konstaterat att allt står rätt till, släpper han ombord Zackarias Nikula, som har fått en flygresa i 17-årspresent.
– Taxing to Holding Alpha, låter han meddela över radion.
– Vi måste tala engelska eller finska i den officiella radiokommunikationen. Här på Åland hade vi förstås föredragit att det skulle vara uteslutande engelska, förklarar Marcus Gustafsson.
– Sierra Echo Foxtrot X-ray, Taxing to Holding Alpha, säger dagens andra man upp i luften, Jyrki Abrahamsson, före han lyfter med det svenskregistrerade plan från tillverkaren Piper, som han äger tillsammans med Tommy Andersson och Bernt Johansson.
Håller upp mot vinden
Efter en tio minuter lång lufttur – Till centrala Mariehamn i söder och Maxinge i norr – landar Jyrki Abrahamsson Pipern på lugnaste sätt. För att göra det måste han hålla upp mot vinden, vilket innebär att planet så länge som möjligt håller en 30 grader stor vinkel gentemot landningsbanan.
När han har stängt av motorn stiger en exalterad Börje Nummelin ut ur planet.
– Det här var en dröm som besannades, det var oerhört intressant att få flyga med. Utsikten var säkert fin, men jag tittade mest på hur Jyrki skötte alla instrument.
Även Börjes son Ole Gulbrandsen studerade framför allt instrumenten.
– Jag vill arbeta som pilot i framtiden, säger Ole som är 14 år gammal.
Ville bli yrkespilot
Även Maria Backlund, medlem av flygklubben sedan 2007, drömde tidigt om att bli pilot.
– Men nu jobbar jag på Ålandsbanken.
Flygdrömmarna förverkligar hon i stället genom turer med klubbens ultralätta plan.
– Att flyga en timme är det ultimata, sedan känner man sig ganska färdig.
Tycker du någonsin att det kan kännas skrämmande under flygningen?
– Jag har aldrig varit rädd för att flyga, trots att jag är höjdrädd. Men man ska ha en stor respekt för vad man gör uppe i luften.
Vilket är ditt bästa flygminne?
– Min första ensamflygning år 2011. Jag var inte alls beredd på det, men det var en fantastisk känsla.

Robert Vickström