Landskapets personalkostnader ökar enligt budgetförslaget med 6,9 miljoner nästa år, och landar på 125,9 miljoner om förslaget går igenom. Man har då räknat med lönejusteringar på 1,9 procent, vilket motsvarar 2,4 miljoner euro. Reserverat finns också 1,8 miljoner euro för avtalsmässiga lönejusteringspotter. Dessutom ökar antalet årsverken inom förvaltningen.

Den här trenden har man sett i flera år.

– När avtalslönerna höjs med en procent betyder det en miljon. Vi har ju väldigt många anställda inom vår förvaltning, och speciellt inom ÅHS, det blir ganska stora summor med detsamma, säger lantråd Veronica Thörnroos (C).

Allt stavas väl inte kollektivavtalsenliga justeringar?

– Jag skulle säga att det mesta stavas så.

Enligt budgetförslaget ökar också antalet årsverken 2024. Bland annat har Ålands hälso- och sjukvård äskat om 12,6 nya tjänster. Det handlar om att bemanna ett operationsteam så att fler operationer kan göras på Åland.

Finansminister Roger Höglund (C) säger att varje år medför ett antal nya tjänster. Men en ny tjänst är inte synonymt med ökade kostnader, påpekar han. Vissa tjänster är till exempel finansierade av EU.

Personalen största resursen

När det gäller avdelningschefernas höjda löner säger Veronica Thörnroos att landskapet, precis som alla andra arbetsgivare, ska ge ”en skälig och hygglig lön – men inte en överlön”.

Det senaste året tycker hon att det varit fler sökande till chefstjänsterna.

– Men löneanspråken som inkommit har mig veterligen aldrig börjat på bara en siffra, säger hon.

Ska landskapets löner vara konkurrenskraftiga?

– Då behöver vi nog höja dem. Vi har förlorat en del goda medarbetare till Kommunernas socialtjänst, till exempel. Lönerna inom landskapet har de facto inte varit de högsta i landskapet. Det har däremot kompenserats med mer semesterledighet, och det har många ändå valt att jobba för.

– Tittar du på chefslönerna på ÅHS eller Paf skulle jag nog säga att lönenivåerna för våra anställda inte på något vis är högst.

Hur ska landskapet ha råd med den här löneutvecklingen?

– Det är personalen som är vår resurs i landskapsförvaltningen. Lönerna står för den största delen av våra utgifter. Ska vi bedriva den verksamhet vi gör till den service vi gör får vi vara beredda att betala för det.

Roger Höglunds svar på samma fråga är att landskapet på sikt måste bli mer effektivt och digitalt.

– Det är enkelt att säga, och det kommer att ta tid, men i dag finns det en total samsyn om att vi måste bli effektivare.

Och skala lönekostnaderna?

– Man måste kanske lyfta blicken. Hur ser intäktssidan ut framöver? Kommer de att ticka på uppåt i god ordning är det inte ett problem. Men om intäkterna stannar av eller minskar har vi ett problem. Det gäller inte bara löner utan hela förvaltningen.

Offentlig sektor anklagas ofta för att vara chefstung och överdimensionerad.

– Det har jag hört så länge jag levt. Men när jag går runt bland avdelningarna ser jag att de verkligen jobbar, och de jobbar mycket. Och de går inte hem fyra eller halv fem, utan de sitter kvar för att göra det de måste göra.