På Mats Perämaas arbetsrum i regeringskorridoren står en återvinningstunna med locket öppet. Landskapsregeringen (LR) har så smått börjat avrunda sitt fyra år långa uppdrag. Om ungefär en månad ska nästa regeringskonstellation ta över.
Men innan det sker ska Mats Perämaa och hans kollegor i LR presentera och inför lagtinget försvara ett sista budgetförslag. För finansministern själv kan det vara sista chansen att på det här sättet påverka landskapets främsta ekonomiska styrdokument. I valet fick han för få röster för att på nytt bli invald i lagtinget.
Är det här din sista budget eller den sista för den här gången?
– Sista för det här året i alla fall, säger Mats Perämaa med ett skratt.
Vad säger du om den?
– Det finns en tanke bakom en sista budget för varje landskapsregering (LR). Det är ju inte i den som man lägger fram nya reformer, utan det handlar snarare om att knyta ihop säcken för mandatperioden. Sedan finns det ändå några framåtsyftande saker, det gör det.
Kurvorna pekar nedåt
Budgeten, liksom Åsubs bilagda ekonomiska översikt, är en ganska dyster framtidsbeskrivning av den närmsta framtiden för landskapets ekonomi. De flesta kurvor pekar mer eller mindre i fel riktning. En lågkonjunktur lurar runt hörnet och osäkerheten i såväl den finska som världsekonomin är stor.
– Det är tydligt att Åland, vad gäller landskapsekonomin som är väldigt kopplad till den finländska ekonomin, är i en svårare sits igen. Det på grund av att intäkterna dämpas eller till och med minskar. Den stundande lågkonjunkturen syns i landskapets ekonomi och också i resultaträkningen. Därigenom menar jag att den här budgeten är en förberedelse för att det blir lite snålare igen ett tag, efter att vi haft ekonomin i hyfsad balans under några år.
Mats Perämaa varnar för att de kommande åren kan bli en prövning för Åland.
– För fyra år sedan fanns det ett visst mått av förväntan att vi var på väg mot högkonjunktur. Det har den finländska ekomin gått igenom och nu är vi i ingången till en lågkonjunktur. Det bör finnas en beredskap bland politikerna att beakta det här. Vi behöver jobba för tillväxt på Åland. Det finns risk, utöver en avmattning, att det också blir en ordentlig korrigering av ekonomin. Med korrigering menar jag att ett ordentligt fall i ekonomin. När man lyssnar på de som har kunskap om global ekonomi, så har vi ett läge med negativa räntor som väldigt få verkar förstå. Så det finns en riks för en korrigering av ekonomin som då löser upp de bubblor som finns i ekonomin. Därför finns en ton av allvar i den här budgeten. Vi har en osäker ekonomisk verklighet som vi lever i just nu.
Minus tio miljoner
På sista raden slutar budgeten på minus 9,9 miljoner, men då finns också en ny lösning som med all sannolikhet kommer bli omdebatterad i lagtinget. LR väljer att ta in fem miljoner av tidigare reserverade Paf-medel i budgeten. Det är en gråzon, enligt lotterilagen ska Paf:s överskott gå till ”allmännyttiga ändamål”, och att använda dem till drift har varit ett förbjudet område politiskt.
– Vi kliver över en gräns, det gör vi. Det ska man vara öppen och ärlig med. Det är något jag och finanschefen har fört många samtal om. Det grundar sig på att vi har sagt att Paf-pengar inte ska användas för drift. Nu är det ju inte så att det rakt av lyfts in en dividend, utan det som lyfts in reserveras i balansen. 
Mats Perämaa poängterar att LR avskaffat den så kallade Paf-snurran, där medlen återfördes i budgetar år efter år, och att man tagit ut bara de pengar som sedan fördelats till den tredje sektorn från Paf:s vinst. Tidigare togs ofta mer pengar ut, och de pengarna hamnade sedan i snurran.
– Eftersom vi tidigare lyft mer ur Paf än vad som gått åt har vi parkerat dem i vår likviditet, i vår balans. Då används pengarna likviditetspengarna för dagligt bruk i stället för att vi lånar till drift. Vi börjar vara i en situation där en väldigt stor del av likviditeten är Paf-medel.
Är det en risk att det blir att öppna Pandoras ask att rucka på reglerna, att Paf-pengar kan användas till än fler ändamål i framtiden?
– Det kan så vara. Och det ska säkert lagtinget fundera mycket på. Man jag tror att det är bra om diskussionen förs, för politikerna har gått lite som katten kring het gröt om det här. En del har tyckt att man ska kunna lyfta in medel direkt, medan andra har varit väldigt försiktiga med den tanken. Nu blir det en möjlighet för lagtinget att verkligen fundera över det.
Starkare budget
Trots att Mats Perämaa och landskapsregeringen nu lämnar makten vidare menar han att LR gör det med en budget som är starkare än den som de fick ta över för fyra år sedan. Detta då transparensen kring hur Paf-pengarna används tydliggjort – och förfaringssättet ändrats. Så trots att resultatet är näst intill det samma – de fem miljonerna borträknade – anser Perämaa att den budget han nu presenterar är bättre, mer exakt 12 miljoner bättre.
– Våra åtgärder för att få det tydligt ger ett visuellt sämre resultat, men det visar betydelsen av Paf-pengar i resultatet.
”Överskuggar allt”
Mats Perämaa förbereder sig för livet efter politiken. Men en sak som han vill lämna bakom sig är den tillväxt- och hållbarhetsfond som han kort före valet initierade genom att skapa en parlamentarisk kommitté. Den ska sätta reglerna för hur de upp till 50 miljoner som placeras i fonden ska användas. Pengarna ska tas ur Paf:s kassa.
– I jämförelse med allt som föreslagits det senaste decenniet om tillväxtpolitik finns en potential i det här som helt överskuggar allt annat. Vi föreslår att man lyfter över 25 miljoner i år, och då finns en hel hög med pengar att nå de här målsättningarna. Jag hoppas att det kommer att hanteras rätt, med riktade åtgärder. Då kommer den här summan att göra skillnad.
Vilken typ av investeringar ser du ska få stöd ur fonden?
– Det som har hävdats vara ett problem är energikostnaderna. Möjligen kan man tänka sig att en fortsättning på att kapitalisera Kraftnät Åland. Och om man tänker sig att någon vill satsa på att en stor solkraftspark, som sänker behovet av el från Sverige, då kan vi satsa på en sådan för det sänker elkostnaderna. Jag tror att det är sådant företagen vill ha, säger Mats Perämaa.
En månad och en budgetdebatt återstår av uppdraget som finansminister. I en budget annars ganska fattig på nya initiativ levererar Mats Perämaa ett eftermäle som kommer att bli omdiskuterat. Och kanske också räddningen för en stagnerad tillväxt.

Jonas Bladh