I dag är det endast Helsingfors universitet som erbjuder svenskspråkig läkarutbildning i Finland, för cirka 30 studerande per år. Men nu är det klart att Åbo universitet får en tvåspråkig utbildning. Stiftelsen Eschnerska Frilasarett har gett ett stipendium på 600.000 euro för sätta i gång den nya satsningen. Steg ett är att tillsätta en universitetslektor samt en professur, vilket man hoppas ha på plats efter sommaren.

– Behovet av tvåspråkiga läkare i Finland är enormt, inte bara på Åland. Om vi inte gör något nu riskerar bristen att bli ännu mer allvarlig, säger prodekan Markus Juonala från Åbo universitet.

Han besökte under fredagen Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) för att bekanta sig med sjukhuset och träffa alla klinikchefer.

ÅHS har redan i dag ett samarbete med Åbo universitetscentralsjukhus (ÅUCS), som stärks ytterligare i och med den nya utbildningen.

– För vår del är det mycket uppskattat, säger biträdande chefläkare Jun Nagamori.

Långsiktig strategi

ÅHS har förbundit sig att ta emot läkarstuderande på praktik och planera den undervisning som utförs hos dem. ÅHS ser det som en del i det strategiska arbetet med att säkra framtida kompetens. Genom samarbetet med ÅUCS hoppas man att läkarstuderande redan under utbildningen får upp ögonen för Åland och kan tänka sig en karriär inom ÅHS.

– Om unga och ivriga kandidater får kontakt med sjukhuset och människorna kanske de kan tänka sig en fortsättning, vi sår frön, säger Janek Frantzén, tidigare chefläkare och neurokirurg vid ÅUCS.

– Det är inte bara de som kan upptäcka oss, vi kan upptäcka dem och satsa på att skapa relationer. Om man är svenskspråkig nyutbildad läkare är det många som vill rekrytera en, vi måste kliva in mer tydligt i processen. Samarbetet ger en helt annan möjlighet att visa upp ÅHS för studenterna, säger Jun Nagamori och fortsätter:

– Det som har saknats i ÅHS rekryteringsstrategi tidigare är att man inte har vänt sig till läkare under sin specialisering i ett tidigt skede. Vi har tagit för givet att folk som är färdiga specialister ska vilja flytta hit, men det har visat sig vara svårt.

Man kan också tänka sig att det leder till att läkare som bor och arbetar i Åbo blir mer benägna att jobba deltid på Åland, säger Markus Juonala.

– Det underlättar även det vardagliga arbetet, det blir lättare att konsultera varandra om man känner läkarna på andra sidan.

Inga AT-läkare 2026

ÅHS står inför en stor förändring då allmäntjänstgöring (AT) avskaffas ur den svenska läkarutbildningen 2026. Janek Frantzén kallar de svenska AT-läkarna för ”Guds gåva” för ÅHS – nu måste man hitta sätt att fylla luckan.

– AT-läkarna tar en stor del av jourbördan och vårdarbetet. Vi måste börja planera för framtiden redan nu, säger Jun Nagamori.

Att göra AT vid ÅHS är populärt, sjukhuset ligger i topp i rankingen och det brukar vara cirka 60 sökande till de tre tjänsterna varje år, berättar Janek Frantzén. Förhoppningen är att studenterna vid Åbo universitet ska uppskatta ÅHS lika mycket.

Hur löser man bemanningsbristen som uppstår 2026 när AT-läkarna faller bort, och innan Åbo-studenterna kommer in i matchen?

– Rekryteringen av akutläkare pågår redan nu och vi tittar på möjligheten att i högre grad anställa läkare i så kallad särskild allmänläkarutbildning från finska sidan. Därtill ser vi över vår rekryteringsstrategi i grunden, säger Jun Nagamori.

Den nya utbildningen börjar pilottestas hösten 2023, och 2026 är tanken att ÅHS systematiskt börjar ta emot kandidater. Programmet är tvåspråkigt, studenterna följer det finskspråkiga examensprogrammet men får en del av undervisningen och aktiviteterna på svenska.

– Vi antar det vanliga antalet studenter, totalt cirka 150 stycken, enligt normal process. Av dem kan sedan cirka 20 bli aktuella för det tvåspråkiga programmet, säger Markus Juonala.