Projekt Björkskär är ett samarbete mellan OX2, Under Ytan Ab och Nemo Seafarms Oy. En annan samarbetspartner är Johan Mörn, som upplåter Björkskär i Saltvik och vattnen runt ön för projektet.

I våras inleddes arbetet med att testa olika metoder som skulle kunna öka den biologiska mångfalden vid de havsbaserade vindkraftsprojekten Noatun Nord och Noatun Syd. En viktig del av projektet handlar om att placera ut olika typer av piloter i havet och se vad som händer med dem efter en tid. Vilka typer av alger attraherar de, vilka fiskarter och hur ska man till exempel få blåmusslor att trivas?

Johan Mörn stannar båten strax norr om Björkskär. På ytan guppar några rosa och gula bojar. De markerar var olika fysiska strukturer placerats ut. Biologen Lotta Nummelin sänker ner en undervattensdrönare och snart syns vad man kallar en fundamentsäng på skärmen. Det rör sig om en ställning klädd med olika strukturer – stål, en målad yta, nät och så vidare.

– Det ser ut som att det börjat växa på ytorna, säger Anders Wiklund från OX2 Åland.

För biodiversiteten

En bit närmare Kråkskär finns flera piloter utplacerade. En av dem består av nätkassar som fästs vid en ram, men flera varianter finns bland de 42 testobjekt som hittills placerats ut på olika djup. Det gäller att under det treåriga projektet hinna testa och utvärdera så många olika odlingstekniker som möjligt. Idéer saknas inte.

– I Östersjön har vi ingen trämask. Det gör att trä skulle kunna vara en intressant teknik att använda när artificiella rev skapas, säger Joel Lindholm, vd vid Under ytan.

Han intresserar sig inte bara för vad som egentligen kan odlas i Östersjön och för hur man genom projektet kan gynna biodiversiteten, utan också för vilka produkter som sedan kan utvecklas utifrån alg- och tångråvaran. Joel Lindholm experimenterar friskt med till exempel havstång, ulva och sudare både i drycker och i ätbar form.

– Vi vill få till ett användningsområde för de nordiska algerna. Vi har en massa lokala ingredienser här som ingen har tänkt på tidigare, säger han.

Provar sig fram

På frågan vilka möjligheter Lotta Nummelin ser med projekt Björkskär svarar hon att en av dem är att kunna hjälpa de nyckelarter i Östersjön som i dag inte mår så bra.

– Och via dem kunna ge utrymme för en massa andra arter som blåmussla och blåstång, som sedan i sin tur kan vara föda för både fåglar och fiskar.

Men också hon ser möjligheten att kunna producera mat i områdena som spännande.

– Utmaningen är att få det att fungera. Att hitta balansen och vad som behöver göras för att nå målen. Det gäller att våga prova sig fram.

I projektet är det även viktigt att hålla koll på olika invasiva arter.

– Det här får inte bli en hubb för dem.

När vindkraftsfundamenten beställs kan de erfarenheter som samlats in vara av betydelse. En dialog förs med OX2:s ingenjörer, som direkt kan säga vad som skulle kunna fungera rent konstruktions- och strukturmässigt.

– Det har varit viktigt att få in den tekniska verkligheten från början, så att vi biologer inte hittar på en massa luftslott som sedan tar slut med att de inte är tekniskt möjliga att genomföra, säger Lotta Nummelin.

Ser potential

I dagsläget produceras omkring 99 procent av alla alger i Asien.

Magnus Hanstén, vd vid Nemo Seafarms, tror att Europa har en bra möjlighet att ta delar av den marknaden i framtiden.

– Men här måste det göras på ett annat sätt. Vi har inte billig arbetskraft som i Asien utan måste hitta mer högteknologiska metoder i arbetet och även råvarans användningsändamål.

Förutom som föda nämner Magnus Hanstén flera områden där alger kan nyttjas. I grön ulva finns till exempel vissa kemikalier som intresserar läkemedelsindustrin och blåstång kan i sin tur användas i gelatinliknande medel. Även många kosmetiska produkter har kemikalier från alger i sig.

– Dessa köps i dagsläget från Asien, men vi kan göra samma sak här.

Inte minst måste en tillräckligt stor efterfrågan på produkten skapas. I Europa ingår inte alger som en naturlig komponent i matlagningen på samma sätt som i Asien.

– Även om jag i dag skulle odla tusen ton finns det inte någon som köper tusen ton. Algodlingen är inte något jag och Joel hittat på men jag tror vi är ute i rätt tid och håller på med rätt saker, säger Magnus Hanstén.