Projektet Långnabba II, vindkraftsparken som planeras i Eckerö, har efter 15 års planerande nu nått stadiet där man tror sig kunna förverkliga det till år 2021.
Projektet har genom åren stött på diverse motgångar i form av avbrutna överenskommelser om stöd och garantier, man har även mött motstånd från delar av allmänheten i form av insändare och påståenden som man nu vill försöka bemöta och klargöra.
Företrädare för andelslaget Ålands vindenergi tar emot Ålandstidningen på sitt kontor och Annette Larsson som är styrelseordförande förklarar tillsammans med Allwinds Ab:s vd Henrik Lindqvist samt styrelsemedlemmen Guy Dannström sin version av vindkraftens fördelar.
– För det första är det ju bara att konstatera att vi behöver energi, det kan vi alla enas om. Då är det att föredra att vi producerar den själva genom vindkraft framom att importera den, säger Annette Larsson.
10.000 hushåll
Långnabbaprojektet beräknas landa på en prislapp någonstans i flaggorna av 45 miljoner euro. Finansieringen ska skötas av nybildade bolaget Vindax Ab. Ålands vindenergi andelslag är en av delägarna och såväl privatpersoner som företag ska kunna köpa andelar.
– Det här blir faktiskt den näst största investeringen någonsin på Åland, det torde bara vara Finlandskabeln som är dyrare, såvitt jag vet, säger Henrik Lindqvist.
Och vilka mängder energi kan man då producera när vindkraftparken är färdigställd?
– 130 gigawattimmar. En siffra som motsvarar 65 procent av Ålands årsbehov.
I lekmanstermer kan man säga att energimängden täcker det som cirka 10.000 hushåll gör av med per år.
I vindkraftsvärlden går tekniken fort framåt. Med den teknik som fanns tillgänglig i mitten av 1990-talet, samma teknik som fortfarande finns i verken vid Knutsboda, hade man inte kommit ens i närheten av de 65 procent man nu talar om.
– Det är till och med så, att de här verken är så moderna att de kan stöda det åländska elnätet även när det är nästan vindstilla, säger Henrik Lindqvist.
Jämförelsen mellan just Knutsbodaverken och de nya, kan tydliggöras genom att nämna att de förstnämnda producerar runt 1.200 megawattimmar styck medan de nu planerade verken kommer upp i mer än tio gånger den summan – nämligen 13.000 megawattimmar per verk.
Moderna verk är tystare
Delar av kritiken inför projektet har handlat om ljudet vindkraftverken avger.
Vad kan ni säga om det?
– Återigen, det handlar om gammal kontra ny teknik. De gamla verken går alltid med samma varvtal vilket innebär att de är lättare att höra vid lägre vindstyrkor. De nya som planeras i Långnabba går med variabelt varvtal. Man har även gjort andra aerodynamiska förändringar sedan dess som bidrar till ett betydligt lägre ljud.
Annette Larsson tillägger att man alltid bör överväga alternativen också.
– Har man något emot vindkraftverk så är alternativet fossila bränslen som kol och olja, och vi vet ju alla hur de påverkar vår omvärld. Sedan finns det kärnkraft som förvisso producerar gott om energi, men där finns en hel del att önska gällande förvaring av kärnavfall med mera.
Här flikar Guy Dannström in att man inte heller ska glömma bort den, enligt honom, stora totalkostnaden för elen från ett kärnkraftverk.
– Vindenergi är cirka 100 gånger billigare att producera. Det är den billigaste produktionsformen av alla och ju mer vindkraftsel det produceras, desto mer drivs priserna ner. Men den behöver än så länge även garantier för att vara konkurrenskraftig eftersom man fortfarande subventionerar exempelvis kärnkraften.
Med det resonemanget vill man visa att man i slutändan konkurrerar ut och eliminerar dyr och smutsig energi som kolkraft.
– De kommer helt enkelt inte kunna konkurrera med de priserna.
Klarar hårda vindar
En annan fråga som man ofta får svara på, är varför man inte bygger vindkraftsparker långt ute till havs, ställen där det i princip alltid blåser?
– Det handlar om logistik och vattendjup. Det skulle höja byggnadskostnaderna så till den milda grad att gjuta på sådana vattendjup, att det helt enkelt inte skulle gå att få en hållbar ekonomi i projektet.
Men är ni mottagliga för konstruktiv kritik? Finns det något i den kritik ni har hört som ni tar till er och försöker hitta lösningar på?
– Jag brukar säga att det enda vi inte kan säga emot, är att vindkraftverken syns, för det gör de. Men även det ligger ju i betraktarens ögon, somliga tycker de är vackra medan andra inte gör det.
En klassisk fråga i dessa sammanhang: Vad händer om det inte blåser?
– I dag sitter Åland i det svenska elnätet som drivs till stora delar av vattenkraft. Varje kilowattimme vi producerar här, är en kilowattimme som inte tas ur vattenkraften. Förenklat kan man säga att när det är vindstilla här, tar vi tillbaka kraften vi har exporterat till svenska nätet.
Kan det blåsa för mycket då?
– Verken vi har för tillfället klarar 25 meter per sekund, men det går att köra dem ända upp till 36 meter per sekund även om det är sällan vi har sådana vindar på Åland. Under Alfrida noterades rekordvindar på 42 meter per sekund, men då talar vi om momentana byar och då stannade verken på Kökar, men Båtskärsverken snurrade vidare även då.
Kan producera 200 procent
Kritiska röster har även hävdat att vindkraftsparker i Sverige, nu läggs ner. Något som enligt Henrik Lindqvist inte stämmer. Han säger att vissa problem beror på att flera svenska projektörer har haft ekonomiska bekymmer till följd av det låga elpriset.
– Man har även ett annat system i Sverige med så kallade elcertifikat. Svenska konsumenter är ålagda att täcka en viss procent av sin förbrukning genom just certifikaten som eldistributionsbolagen köper in från producenterna, det har i sin tur lett till en dykning i marknadspriserna. Däremot har jag inte hört talas om någon vindkraftspark som har lagts ner.
Ser ni en framtid där Åland är helt självförsörjande, och kanske till och med producerar ett överskott av el genom endast vindkraft?
– Ja, absolut. Om vårt nästa projekt med arbetsnamnet Östra skärgården förverkligas kommer vi att nå ungefär 200 procent av den åländska förbrukningen. Det finns ett sug efter produkten i dag, konsumenter vill ha lokalt producerad, ren el.
Men då räknar ni med dagens elkonsumtion. Kan man förvänta sig en ökning av konsumtionen i takt med att exempelvis elbilar blir allt populärare?
– Det finns många scenarier, nu är det även intressant med energieffektivisering vilket minskar baskonsumtionen. Allt blir mer energieffektivt vilket i förlängningen torde ge en relativt flack kurva.
Solceller bra komplement
Att privatpersoner ska slå upp egna små vindkraftverk på sina gårdar är inget man rekommenderar.
– Det är genomförbart, men det är inte att föredra. Ett eget verk kostar relativt mycket. För att få ett någorlunda bra litet vindkraftverk får man räkna med en utgift på 50.000 euro, det räcker till många andelar i den åländska vindkraften.
Solceller då, är inte det ett bra alternativ?
– Det är inget fel på dem, de är ett bra komplement men problemet med solceller är att man har mest produktion när man minst behöver den. Vind har vi på Åland, den är vår egen och lätt att tillverka elektricitet av, och det ska vi göra, avslutar Guy Dannström.

Peter Pussinen