I tre dagar debatterade lagtinget landskapsregeringens förslag till kommunreform. Sprickan mellan regeringsblocket och oppositionen är monumental, men majoriteten är stabil. I går fick behandlingen sitt slut när lagtinget till sist klubbade lagförslaget som nu går vidare till Ålandsdelegationen, Högsta domstolen och presidenten för laggranskning.Men trots att debatten uteblev under den fjärde dagens behandling var det inte utan dramatik. Centerns Harry Jansson yrkade på att beslutet skulle skjutas upp till efter årsskiftet då kommunutredarnas förslag ska vara klart.– Bevekelsegrunden är att detta parlament inte ska utsätta sig för en situation där lagtinget låtit klubban falla för tvångslagen och vi har en situation där kommunutredarna kommit fram till ett resultat som avviker från den kommunindelning som framgår av tvångslagstiftningen. Det vore en olycklig och pinsam situation. Bästa vore att i lugn och ro invänta utredningarna. Då kan lagtinget säga att vi respekterar gällande lagstiftning.Sus i salenSara Kemetter (S) yrkade å sin sida på att lagtinget skulle fortsätta behandlingen. När omröstningen om dessa två alternativ genomfördes gick det ett litet sus genom salen då talman Gun-Mari Lindholm lade ned sin röst. Det har varit mycket ovanligt att någon i regeringsblocket avvikit från linjen, senast var det då Carina Aaltonen (S) lade ned sin röst i fråga om kortrutten.– Det är så att vi från Kumlinge kommun, styrelsens och fullmäktige, har åberopat att både lagen och utredningen ska gå hand i hand. Det har jag fört fram och diskuterat med majoritetspartierna, men jag har förlorat diskussionen, säger Gun-Mari Lindholm till Ålandstidningen.Kom plötsligtHon säger att förslaget om bordläggning från Harry Jansson kom plötsligt, och att hon i det läget inte hade annat val än att lägga ned sin röst.– När diskussionen kom så där lite plötsligt, kunde jag inte annat än lägga ned min röst. Det är svårt för mig att byta fot när jag har varit med och skrivit på det vi sagt i kommunen. Jag kan inte byta åsikt för att jag sitter i lagtinget.Det var inget alternativ att rösta med oppositionen för en bordläggning?– Nå, jag hör till majoriteten, och det följer också vissa saker med det. Jag har sagt i gruppen att jag kommer stöda lagen, den har vi jobbat tillsammans med. Men när det kom förslag på att man skulle invänta utredningarna var det för nära det jag hela tiden förfäktat, och försökt få de andra att förstå, säger Gun-Mari Lindholm.Måste finnas anständighet– Utredarna var i Kumlinge i går för att inhämta kommuninvånarnas åsikter. Nu kom det upp igen, det låg så nära att jag, nej... Det gick inte att göra på annat sätt. det finns någon slags anständighet.Har du fått några reaktioner från dina kollegor i regeringsblocket?– Vissalunda kommer det ju, så är det. Men jag har också pratat mig varm för den här frågan, så det är ingen nyhet att jag tycker det borde gå hand i hand. Och jag röstade inte med oppositionen, utan avstod.Gun-Mari Lindholm beklagar att lagtingsarbetet blivit så polariserat. Hon hade hoppats en mer tillåtande miljö.– Det är så vattensäkra skott emellan (majoritet och opposition, reds. anm.) att man måste nog ibland lite fundera. Danne Sundman brukar ofta tala om elfte paragrafen i lagtingsordningen; ”Varje lagtingsledamot är skyldig att i sitt uppdrag handla som rätt och sanning bjuder”. Man ska fatta beslut efter vad man själv tycker. Ibland måste man kunna göra det.

Jonas Bladh