Lagtinget bordlade landskapsregeringens (LR) förslag till första ändringsbudget för år 2024, som innehåller en anhållan om mer pengar för investeringen och driften av ett nytt vårdinformationssystem (VIS) för Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS). Det nya patientdatasystemet ska bland annat underlätta tillgängligheten för patienter att se sin egen information, snabba upp informationsutbytet mellan olika vårdkliniker och även spara tid i det administrativa arbetet.

I debatten blev det tydligt att Socialdemokraterna spricker i frågan. Mogens Lindén (S) sade att han anser att beredningen varit bristfällig.

– Jag har gjort efterforskningar och funnit att det är en helt annat prisbild i finländska upphandlingar. Jag har deklarerat i lagtingsgruppen att jag inte står bakom att ge en utökad fullmakt, sade han.

Nina Fellman (S) sade att förslaget till ändringsbudget ”inte är kul”, men att det är nödvändigt att införskaffa ett nytt datasystem.

– Det finns en stor och legitim oro för oss att de ökade sparkraven ska drabba vår goda vård för de grupper som vi ska skydda och det vill vi inte medverka till. Vi sätter vår tillit till nya styrelse, vår minister och regeringen och att vi har kommit överens om vilka grupper vi ska skydda.

Finansminister Mats Perämaa (Lib) sade att det inte var ett lätt beslut att fatta med tanke på de ökade kostnaderna.

– Men vi ser inget bättre alternativ just nu, sade han.

Anders Ekström (Lib) sade att den liberala lagtingsgruppen också är kritisk mot kostnaderna även om investeringen är nödvändig.

– Det här kan beskrivas som ett ekonomiskt haveri, sade han men konstaterade också att om man på 35.000 primärvårdskontakter sparar tre klick på datorn per kontakt leder det till inbesparingar.

”Stora problem”

Även Obunden samling var kritisk till att införandet av systemet och inbesparingarna ska göras samtidigt.

– Mina korta efterforskningar visar att vi får stora problem när vi ska implementera systemet inom ÅHS, det har man sett i Sverige, sade Stellan Egeland (Ob).

Social- och hälsovårdsminister Arsim Zekaj (S) sade att det inte var utan vånda LR fattade beslut om mer pengar.

– Vi är helt införstådda med att det ställer krav på organisationen, men det här är inte fråga om två viktiga behov mot varandra, utan vi måste inse att vi rustar vården för att bättre möta alla behov inom vården, både i dag och i morgon.

Christian Wikström (Ob) ville veta om man ställer lika hårda sparkrav på skärgårdstrafiken när man inleder upphandlingen av de 13 planerade färjorna. Han föreslog att ärendet skulle bordläggas för att lagtinget skulle hinna sätta sig in i ärendet.

– Lagtinget fick detta till kännedom i måndags och nu ska vi fatta beslut så fort som möjligt. Som det ser ut nu är det uppenbart att LR stressar igenom med hänvisning till tidsbrist och innebrunna pengar

Behövs sparplan

Wille Valve (MSÅ), tidigare ordförande i ÅHS-styrelsen, understödde bordläggningen.

– Vi efterfrågar en plan. Vilka beslut ska fattas för att ÅHS ska kunna nå sparmålen? Minska tandvården, höja avgifterna, minska personalstyrkan? ÅHS måste få en fingervisning hur man tänkt.

Simon Påvals (Lib) sade att lagtingspartierna varit insatta i arbetet med det nya datasystemet genom sina styrelseplatser i ÅHS och att de ökade kostnaderna inte borde vara en överraskning. Dessutom kan partierna få information i utskottsarbetet, sade han.

– Det är uppenbart att Ob inte litar på sin ledamot i utskottet, som har möjlighet att sätta sig in i ärendet och delta i höranden och utredningar.

Christian Wikström sade att kritiken inte handlar om det ökade behovet av pengar utan om sparkraven, som LR satt.

Ärendet bordlades och återupptas under plenum den 3 april, men finans- och näringsutskottet inleder redan denna vecka arbetet med öppna höranden och insamlandet av information för att snabba upp arbetet, meddelande utskottsordförande John Holmberg (Lib).