Av Ålands totala energiförbrukning står uppvärmningen av fastigheter för hela 35 procent, en siffra som bland andra fastighetsbolag, kommuner och byggbranschen är intresserade av att sänka. Därför fanns spjutspetsföretag inom energioptimering på plats på Arkipelag i tisdags.
– Åland har flest soltimmar i Norden och dessutom blåser det mer här än i våra närregioner, Åland är en perfekt testplats för morgondagens klimatsmarta energisystem, säger Flexens projektledare och kommunikatör Anna Häger.
En perfekt testplats säger du, hur klimatsmart och modernt är Åland i dag ur uppvärmningshänseende?
– Det blir bättre och bättre, i dag är vi ju väldigt beroende av att fossilt bränsle ska transporteras hit, på det viset blir det en dubbel påverkan när man bor på en ö.
20 procent från vindkraft
Åland har heller inget inflytande på hur energin i Sverige- och Finlandskablarna produceras.
– Men vi kan påverka vår egenproducerade energi, redan i dag produceras 20 procent av Ålands årsförbrukning genom vindkraft, säger hon.
Att energioptimera en fastighet kan gälla uppvärmningen av enskilda rum, att identifiera kallras genom exempelvis dragiga fönster eller om ventilationssystem kyler ut rum och så vidare.
– Att övervärma ett rum som sedan måste ventileras ur är en klassisk ”elda för kråkorna-situation”.
Det vore, enligt Anna Häger, viktigt för kommuner, industrier, privat och offentlig sektor att lokalisera värmeläckage för att optimera förbrukningen och på så vis spara både på utgifter och miljön.
Drar man i dag ner på uppvärmningen av skolor under lov och helger exempelvis?
– Det kan jag inte riktigt svara på, men jag vet att Vikingaåsens skola är med i en pilotsatsning, men det skiljer sig nog från kommun till kommun.
Geta vill värma smartare
Kommunteknikern Pontus Flink från Geta som besökte enregioptimeringstillfället säger att det är ett intressant område.
– Vi har många fastigheter i kommunen och jag har under dagen kommit fram till att de nog läcker ut en massa värme.
Det är främst äldrevården, skolan och daghemmet i Geta han tänker på.
– Vi har en del oljebaserade system kvar som på sikt ska bytas ut mot modernare uppvärmning, men vi ska ännu undersöka vilket alternativ som är bäst, säger han.
Att byta system och införa intelligenta byggnader innebär stora engångsinvesteringar, har ni räknat på var kurvorna möts så ni börjar gå på plus rent ekonomiskt?
– Man betalar ju också medan man funderar på att byta till modernare system, det glöms ofta bort. Men vi räknar med att börja gå på plus ungefär fem år efter en sådan insats.
Optimerar Vikingaåsen
Markku Makkonen, vd vid optimeringsföretaget Fourdeg Ltd, säger att de specialiserar sig på fastigheter som i dag värms med vattenburna radiatorer.
De deltar i pilotprojektet vid Vikingaåsens skola där man bland annat byter termostat i alla radiatorer.
– Dessa kan man sedan styra på så vis att varje enskild radiator håller den önskade temperaturen vid en given tidpunkt på året eller dygnet.
Kan ett så litet ingrepp som moderna termostater göra stor skillnad i energiåtgång?
– Ja, de smarta termostaterna ger oss information från varje enskild enhet. Med den informationen kan vi sedan finjustera temperaturen och cirkulationen på vattnet.
Hur verkar intresset och mottagandet på Åland vara för de moderna systemen?
– Initialt ser det bra ut. De stora byggnaderna på Åland värms i huvudsak med vattenburna radiatorer och ålänningar verkar vilja göra saker på ett bra och effektivt sätt.
Självlärd apparatur
Försäljningschefen Juha Pölönen från Huippuenergia Ab i mellersta Finland förevisar energioptimeringssystemet Foremica. 
– Det händer mycket inom det här området på Åland och vi är tacksamma för inbjudan att delta, säger han.
Hittills har man endast genomfört sina projekt i Finland men nu när produkten är färdigt optimerad vill man nå ut i världen med systemet.
– Dagen har varit bra och en insatt deltagarskara har ställt svåra men bra frågor.
Är er produkt något som gemene man klarar av att använda, eller krävs det att man är ingenjör för att förstå?
– Den är relativt lättanvänd, den kopplas in i husets elcentral och till den kan bland annat anslutas två elbilar, en värmepump och varmvattenberedare. I boxen sitter ett sim-kort och den opererar helt självständigt genom att kommunicera med väderstationer med mera.
Anläggningen arbetar genom en algoritm och lär sig själv att effektivera energiåtgången i byggnaden. Produkten finns för såväl egnahem som större fastigheter.

Peter Pussinen