För stunden betraktar man inte konsulatet som ett betydande hot mot Finlands nationella säkerhet, och Antti Pelttari säger att Vladimir Putins retorik om att Ryssland nu är i krig med väst inte förändrar situationen nämnvärt för skyddspolisen.

– Men förstås är läget krävande. Den politiska ledningens intresse för våra analyser har vuxit klart sedan krigsutbrottet. Vårt grannland bedriver ett omfattande väpnat anfall mot ett annat grannland. Det är omvälvande för Finlands säkerhet och att utvärdera förändringen har inneburit mycket arbete, säger han.

I sin senaste översikt, publicerad innan gasledningarna Nord Stream 1 och 2 sprang läck efter ett misstänkt sabotage, bedömer skyddspolisen att det inte finns någon övervägande risk för att Ryssland skulle försöka påverka infrastruktur på finsk mark.

– Utifrån den information vi har i dag bedömer vi att operationer mot till exempel el- och datanätverk inte är sannolika. Vad gäller kablar på havsbotten finns en risk. Därför är det viktigt att vara beredd på att någon del av vår elproduktion inte är i bruk, säger Antti Pelttari till Hufvudstadsbladet.

Diplomater traditionellt spioner

På en fråga om de bedömer att risken för sabotage i Finland har vuxit svarar han att skyddspolisen arbetar intensivt tillsammans med andra myndigheter som försvarsmakten, polisen och gränsbevakningen. Ryssland har tidigare visat sig vara beredda att utföra våldsdåd, och sådan verksamhet kan inte uteslutas.

– Vår uppgift är att vara förberedda på alla slags risker, så att man kan förhindra sådant.

I den rapport skyddspolisen avlagt nämns spioner som verkar under diplomatisk täckmantel, något Antti Pelttari säger är en traditionell metod använd av den ryska underrättelsetjänsten.

– Verksamhet under diplomatstatus garanterar skydd mot straffrättsliga åtgärder. Den senaste tiden har dock ryska underrättelseofficerares verksamhet försvårats. Därför kan man anta att de försöker börja använda andra slags täckmantlar eller flytta över till nätet, säger han.

Det ryska konsulatet på Åland är litet, men han säger att man ändå följer dess verksamhet.

– För stunden betraktar vi inte konsulatet som ett betydande hot mot Finlands nationella säkerhet. Jag vill inte gå in på några detaljer. Skulle det ske förändringar i verksamheten följer myndigheterna förstås med det, säger Antti Pelttari till Hufvudstadsbladet.

”Agerar under egen mantel”

Att skyddspolisen antyder att de är verksamma på Åland är inget konstigt, förklarar vice lantrådet Harry Jansson (C).

– De verkar här under sin egen mantel, på samma sätt och med samma behörigheter som gränsbevakningen. Det är inget som vår lokala polis har något att göra med, även om de så klart hålls uppdaterade. Landskapsregeringen brukar inte informeras om det inte förekommer någon särskild anledning till det, säger han.

Rainer Åkerblom, förvaltningschef, är den som har hand om beredskaps- och befolkningsskyddsärenden. Inte heller han har någon löpande kontakt med skyddspolisen.

– Då vi i våras hade ett seminarium om hybridhot var de här och presenterade sig. Annars har de inte kontakt med oss alls. Rikets säkerhet är rikets egen behörighet också på Åland, så de kan utföra sina uppgifter även här, säger han.