Det är tidig eftermiddag när Ålandstidningen hälsar på vid övergångsstället och rusningstrafiken på Godbyvägen har inte kommit igång ännu. 
Men några bilar finns det att öva på för eleverna, som nästan alla är klädda i lysande orangegula uniformer med väl tilltagna ärmar. Allt för att de ska synas i trafiken runt övergångsstället. 
Ylva Hagmark-Cooper och Rebecca Duns väntar på att det ska bli deras tur att stå vid övergångsstället. 
– Vi har precis gjort provet som man måste göra för att få bli skolpolis, säger Rebecca. 
– Alla klarade det, säger Ylva. 
Provet, berättar Emilia Sandvik, frågade bland annat efter skolpolisens motto. 
– Vänlig och bestämd! Det är mottot. Men sedan är det de tre U:en man ska följa också. Uret, uppträdandet och uniformen. Man ska komma i tid när man ska vakta övergångsstället, man ska uppträda korrekt så att alla vet att de kan lita på en och så ska man alltid ha västen på sig, säger hon. 
Skolpolisen får inte heller tugga tuggummi eller lyssna på musik, utan måste vara helt koncentrerad på trafiken och fotgängarna.
Pliktkänsla och belöning lockar
Det roligaste med att vara skolpolis är enligt Emilia att hjälpa de yngre barnen komma över vägen på ett säkert sätt. 
Tror du att du minns allt från utbildningen i höst när du ska börja på riktigt?
– Ja, det tror jag. Vi har fått en bok som vi läste i till provet. Den får man läsa lite i igen innan man börjar i höst. 
Vanligtvis brukar det vara åtta elever per år som blir skolpoliser. Men i år var det så många elever som ville vara med att Strandnäs skola nu får tio skolpoliser. 
David Karlsson ville vara med för att det lät spännande. 
– Jag har alltid velat bli polis, det här är lite som att vara det. Det är roligt, men mycket nytt att lära sig. I början var det lite svårt att hålla reda på när man skulle hålla upp armarna, men nu är det inte svårt mer, säger han. 
Ivan Lundberg berättar att han varit skolpolis länge redan. 
– Det känns roligt att ha en plikt. 
Brukar bilisterna sköta sig vid övergångsstället?
– Ja, det brukar de. Och de som går över också. 
Men det är inte bara pliktkänslan som lockar eleverna till att bli skolpoliser. Efter att deras år vid övergångsstället är över väntar nämligen en liten belöning. 
– Vi får åka till Gröna Lund i maj, säger Jens Nordlund. 
Förarnas skyldighet att stanna
Skolpolisverksamheten har funnits på Åland sedan 1986, berättar Catharina Smiderstedt, och det är alltid väldigt populärt bland eleverna. 
– Det är jätteroligt att så många ville vara med i år. 
Varje morgon står två skolpoliser, en på var sin sida om övergångsstället och håller koll på trafiken. Men, betonar hon, ett obevakat övergångsställe är fortfarande obevakat, trots skolpolisernas närvaro. 
– Som förare har du fortfarande en skyldighet att stanna och släppa över fotgängare. Skolpolisernas uppgift är att varna sina kompisar om att det kommer bilar, genom att sätta upp armarna. 
Om bilen stannar, vilken den ska göra, sänker skolpolisen armarna och kliver åt sidan. 
– Det är ett varningstecken för barnen, inte ett klartecken för förarna, säger hon. 
Efter att alla elever fått testa på att både vakta övergångsstället och att agera fotgängare är det dags att dra sig tillbaka till skolan. 
De ska fortfarande stå tillsammans med nuvarande skolpoliser under några pass innan de är helt klara med utbildningen. Men sedan är de redo att skydda sina kamrater, vänligt men bestämt. 

Nina Latvala