Det nuvarande avtalet för trafiken mellan Mariehamn och Arlanda, Stockholm ingick landskapsregeringen med operatören Air Leap den 1 mars 2020 och avtalet sträcker sig till den 29 februari 2024. 

I grundavtalet slog man bland annat fast att en fransktillverkad ATR-72 med plats för 72 passagerare  skulle trafikera Stockholmslinjen med två tur-retur-flygningar varje dag, men på grund av pandemin har både flygmodellen och antalet turer sedan dess justerats i tilläggsavtal. För närvarande flyger exempelvis en Saab 340 med plats för 33 passagerare en tur-retur-flygning om dagen.

I och med den nerskalade ”pandemitrafiken” betalar landskapsregeringen cirka 90.000 euro per månad för trafiken, och via olika straffparagrafer gör man avdrag i ersättningen om flyg blir inställda eller försenade. Under 2021 har landskapsregeringen till och med september gjort avdrag på 82.000 euro.

– Det är mycket pengar och ett av det svåraste åren någonsin för Stockholmsflyget, säger Per-Erik Cederkvist.

Två delar

Ersättningarna för flygtrafiken betalas ut månatligen och avdragen handlar dels om punktlighet, dels om regularitet. Regulariteten räknas per kvartal och måste uppgå till 99 procent. Det innebär att ett av hundra flyg får ställas in utan att det föranleder ett vitesföreläggande från landskapsregeringen.

Punktligheten, alltså förseningar, räknas månadsvis och utgår från två kategorier. Flyg som är försenade 6-15 minuter och flyg som är försenade mer än 15 minuter. Enligt avtalet får 20 procent av flygen vara försenade 6-15 minuter utan att det föranleder vite. Bara fem procent av flygen får vara mer än 15 minuter försenade.

Under 2021 har så här långt åtta flyg ställts in och av de sammanlagt 366 flygningarna har 14 varit försenade mer än sex minuter och 20 mer än 15 minuter.

– Det ser inte bra ut och vi har påpekat saken. Det är förstås inte kul för vare sig landskapsregeringen eller flygbolaget, säger Per-Erik Cederkvist och fortsätter.

– Det är ett rekordår. Under 2020 hade vi exempelvis inga avdrag över huvud taget.

September värst

Särskilt anmärkningsvärda är siffrorna för det tredje kvartalet.

– I september var två flyg försenade mer än sex minuter, tre mer än 15 minuter och fem flyg ställdes in.

Av det totala vitesbeloppet på 82.000 härrör 10.700 euro från inställda flyg och 71.300 från försenade flyg.

– Förseningarna utgör en betydande del.

Enligt Per-Erik Cederkvist kan utvecklingen bero på flera saker, och alltid är det inte flygbolagets fel.

– Men ett problem är att Saab 340 är en gammal flygplansmodell. Det betyder att service och reservdelar får allt större betydelse. Men Air Leap förstår det hela och jobbar febrilt med att åtgärda det. Vi ser allvarligt på saken, så här kan det inte fortsätta.

Ekonomiskt kompenseras landskapsregeringen förstås väl för störningarna i trafiken, men Per-Erik Cederkvist menar att flygtrafiken måste fungera.

– Den är väldigt viktig för Åland och det har att göra med många olika saker. För näringslivet är det exempelvis en ytterst viktig luftbro. De inställda flygen är det värsta och även fast de till antalet inte är jättemånga är det väldigt tråkigt för den som drabbas. Det måste hanteras på något sätt och i våra regelbundna avtalsmöten är det här en primär fråga.

Ska återgå

Enligt Per-Erik Cederkvist tittar landskapsregeringen för närvarande på att gå tillbaka till grundavtalet.

– Beslutet är inte taget men vi räknar med att det ska ske på den här sidan om årsskiftet. Vi har fått indikationer från både näringslivet och andra att man gärna skulle se två dagliga turer igen.

Det är inte första gången som Air Leap inte sköter trafiken enligt överenskommelserna i avtalet med landskapsregeringen. Bolaget fick klagomål från både landskapsregeringen och passagare efter att man tog över trafiken från konkursbolaget Nextjet 2018. Dels för att man flög mindre flygplanstyper än det avtalet med landskapet vid tidpunkten stipulerade, dels på grund av förseningar, säkerheten ombord och att kabinpersonalen inte talade svenska.

Kevin Eriksson