Nyligen blev det klart vilken sammansättning den nya styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS, ska ha. Sara Kemetter (S) blir ordförande och Robert Mansén (C) vice ordförande. Sandra Listherby (Lib) blir ledamot. Också tre sakkunniga ledamöter ingår, nämligen forskaren Erika Boman, professorn i ekonomi Edvard Johansson samt pensionerade läkaren Birger Forsberg.
Enligt lagen kan det ingå fem till sju ledamöter i ÅHS styrelse.
– Det här är en stark markering av regeringen. Det är en mångårig tradition som bryts där ÅHS-styrelsen alltid varit parlamentariskt tillsatt, säger Marcus Måtar (Ob).
– Orsaken till detta är ju att en tredjedel av landskapets budget går till ÅHS och då är det viktigt med enighet i lagtinget. Vad jag kan se har man haft parlamentariska styrelser sedan 1996. Den nya regeringen har sagt att det är mycket viktig med samarbete och samsyn och att vi ska sluta med pajkastning, vad hände med de tankarna här, säger Annette Holmberg-Jansson (MSÅ).
– Det vi är mest besvikna över är att det inte har kommunicerats överhuvudtaget, säger Alfons Röblom (HI).
Marcus Måtar säger att han befarar att det ska ske samma sak i ÅMHM:s styrelse.
Men är det inte bra att man nu tar in sakkunniga och experter i landskapets olika styrelser, mer professionella styrelser har ju länge efterfrågats?
– Då vore det mer logiskt att gå hela vägen och bara tillsätta experter, att antingen ha det opolitiskt eller helpolitiskt, säger Marcus Måtar
– Det som irriterar mest är att det skett utan någon förklaring, säger Annette Holmberg-Jansson.
Förstår frustration
Lantrådet Katrin Sjögren säger att hon kan förstå oppositionens frustration.
– Men det här är en reform vi går in för nu. Det var en mycket viktig fråga i regeringsbildningen att vi skulle börja titta på mer professionella styrelser.
Hade ni kunnat informera om det på ett annat sätt?
– Ja, det hade vi kanske kunnat göra, vi hade kunnat berätta om det här på ett bättre sätt.
Social- och hälsovårdsminister Arsim Zekaj (S) säger att oppositionen fortfarande har forum att påverka hälso- och sjukvården.
– Via lagtinget och via den parlamentariska referensgrupp som ska tillsättas i höst där vi ska titta på hurdan vård vi ska bedriva på Åland fram till år 2040 kan de fortsätta att påverka de här frågorna.
