Meddelandet till lagtinget där en omställningsplan för skärgårdstrafiken presenteras ska bli klart under våren. 

– Det ska i huvudsak fokusera på investeringarna. Vi behöver en plan för hur ofta vi ska investera i tonnaget för att det ska vara långsiktigt hållbart, säger Christian Wikström.

Flera upphandlingsavtal för trafiken går ut under nästa år och nya upphandlingar behöver göras. Därför kommer det att komma en hel del fullmakter, men omställningsplanen rör också servicenivån, säger han.

– Helhetsbilden har vi när vi är klara med meddelandet, men självklart har jag tankar om vad det ska innehålla. 

Under hösten efterfrågades ett skärgårdstrafikmeddelande från både regeringshåll och opposition i lagtinget. Är det mot den bakgrunden ni tar fram ett sådant nu?

– Det efterfrågas ganska ofta olika typer av planer, och det har också levererats tidigare. Vi har ett stort investeringsunderskott där också färjfästena behöver tas i beaktande.

Det är en utmaning att få stora infrastruktursatsningar att hålla över flera mandatperioder, säger Christian Wikström.

– Det behöver finnas öppningar i planerna så att politiken kan gå in och påverka, till exempel när det kommer ny teknologi. Det är viktigt att planen inte är för fast, för då finns risken att man inte följer den. Det blir inte bra för helheten. Jag hoppas att hela lagtinget kan omfatta meddelandet.

Flera kostnadsökningar

Alla landskapsregeringens avdelningar ökar sina kostnader i budgeten 2022 jämfört med 2021. På infrastrukturavdelningen är förändringen störst, från 27,1 miljoner euro till 32,5. Det har dock sina förklaringar, säger Christian Wikström.

– Det som sticker ut lite som en ganska stor post är att vi måste muddra en farled utanför Sottunga. Förra året sänkte vi de budgeterade bränslekostnaderna, nu har priserna stigit och det tar vi höjd för. Infra ser ut att öka sina kostnader väldigt mycket, men det är saker vi inte kan påverka.

Under förra året minskade budgeten för flygtrafiken med en miljon euro till följd av pandemin.

– Nu ska flyget gå som vanligt och då ser det ut som en ökning med en miljon, konstaterar Christian Wikström.

Ytterligare en stor förklaring till infrastrukturavdelningens kostnadsökning är att kollektivtrafiken har reformerats.

– Nu har vi alla kostnadsposter på ett ställe. Inkomstposterna har ökat, det har också utgifterna, och vi har en kostnadsförskjutning från kommunerna till landskapet. Sett till offentlig sektor som helhet bör det vara en ungefär lika stor summa.

Högre budget

Investeringsbudgeten för infrastrukturavdelningen uppgår till 20,1 miljoner euro. Det är dock ingen ökning jämfört med förra budgeten, menar Christian Wikström.

– Då använde vi reserverade medel, så det ser ut som en ökning, men är samma summa.

Pengarna går främst till att finansiera de påbörjade projekten att byta ut broar och reinvestera i färjfästen.

– Vi gör inga äskanden för tunnelfrågan. Målsättningen är att vi i tunnelgruppen levererar slutbetänkandet inom det här året, sedan lämnar vi över ett meddelande till lagtinget och nästa år hoppas vi kunna inleda politiska diskussioner.