I september 2022 använde sig president Sauli Niinistö av sitt veto för vissa delar av lagstiftningen om näringsrätt och näringstillstånd. Motiveringen var att språkkraven var för hårda och att Åland överskridit sin behörighet. Presidenten gick på samma linje som Högsta domstolen (HD) och Ålandsdelegationen tidigare meddelat. Efter presidentens veto valde landskapsregeringen att inte sätta lagen i kraft med de delar som godkändes.

I onsdags klubbade landskapsregeringen ett nytt förslag. Vice lantrådet Harry Jansson (C) säger att man gjort sin hemläxa och även begärt ett förhandsbesked från EU-kommissionen, för att få ett godkännande innan lagen är klar. Budskapet är att lagförslaget inte är ett problem.

Nu hoppas man att HD och presidenten inte tar EU-rättsliga motiveringar till att fälla lagförslaget.

– Vi har ändrat upplägget och försökt kryssa förbi problemen, genom att ha allmänna språkkriterier, säger Harry Jansson.

Krav på svenska

Rent praktiskt innebär lagförslaget att de företag som får näringsrätt måste uppfylla kravet på svenska som verksamhetsspråk. Servicen ska vara på svenska på Åland och det man ger i pappersväg ska finnas på svenska, både till företag och privatpersoner.

Harry Jansson säger att man nu förtydligat på vilket sätt lagen uppfyller den behörighet Åland har.

– Vi har begärt förhandsbesked från EU, vi har pekat på när EU-domstolen inte fällt motsvarande lagstiftning, vi har gjort en kraftig markering i och med att EU-organen ska respektera medlemsländernas identitet, inbegripet deras konstitutionella särart.

I HD:s utlåtande menade man att lagen bland annat strider mot stand-still-principen. Den innebär att man inte får försämra förutsättningarna för aktörer i ny lagstiftning i förhållande till hur situationen var när man gick med i EU.

Harry Jansson säger att det finns en praxis som tillåter att man främjar sitt eget språk, så länge man inte förbjuder andra språk.

– Eftersom det utvecklats en rättspraxis inom EU att det är tillåtet, måste det också vara tillåtet på Åland. Vi gynnar det svenska språket eftersom hela vårt system bygger på det svenska språket.

Harry Jansson säger att lagen inte är en kopia av den tidigare.

– Så fräcka är vi inte. Vissa saker har vi accepterat och städat bort i förslaget. Men vi återkommer med samma syfte med nya formuleringar, säger han.

Viktig självstyrelsepolitik

Parallellt med lagstiftningen om näringsrätt har landskapsregeringen också klubbat ett förslag till jordförvärvsrätt och jordförvärvstillstånd.

– Det är sånt som finns i förordning som måste lyftas till lag. Det är vissa förtydliganden, men jag räknar inte med att det blir problem.

I bägge lagförslagen har man även möjliggjort etableringen av havsbaserad vindkraft.

Harry Jansson säger att arbetet och godkännandet av näringsrättslagen och även lagstiftningen om jordförvärv är viktiga ur ett självstyrelsepolitiskt perspektiv.

– De här två tillsammans är de viktigaste på mycket länge, efter att vi gick med i EU. Det berör hjärtat i hela vårt system.

Harry Jansson menar att om lagstiftningen stoppas igen, är det kris.

– Då har vi nog en större konstitutionell kris än vad jag kunde tänka mig att det kunde leda till. Det blir spännande i höst när vi öppnar inkorgen.

Lagtinget får förslagen för kännedom på måndag.