I och med att den finländska regeringen vill genomföra sin stora vård- och landskapsreform kommer finansieringen av Åland ofrånkomligen att påverkas. Anledningen är att reformen för över beskattning från kommunerna i Finland till staten, vars intäkter då drastiskt ökar.
Systemet med en klumpsumma som utgörs av 0,45 procent av de statliga intäkterna blir då skevt i och med att Åland skulle få cirka 60 miljoner euro mer i klumpsumma.
Därför har landskapsregeringen (LR) och regeringen i Helsingfors i över ett år försökt hitta en lösning, och nu säger man sig vara nära en sådan.
Förändras i grunden
I stora drag innebär det nya systemet att klumpsumma minskar något då några skatter undantas från avräkningsgrunden. Å andra sidan så kommer det andra benet i den åländska finansieringen, det vi i dag kallar skattegottgörelse eller flitpeng, att öka. Den delen döps om till skatteavräkning och ändras i grunden. I dag får Åland tillbaka de åländska skatteinbetalningar som överskrider 0,5 procent av de totala skatteintäkterna till staten.
I det nya systemet kommer istället samtliga förvärvsinkomst-, samfunds-, och kapitalskatter som betalas från Åland att överföras tillbaka till landskapets budget.
Totalt, jämfört med snittet mellan 2007 och 2016, kommer den åländska landskapsbudgeten att stärkas med cirka 10 miljoner euro.
– Nu blir vi att betrakta som skattetagare. Samtliga förvärvsinkomstskatter, samtliga samfundsskatter, samtliga kapitalskatter plus några till som generas på Åland tillfaller Åland. Det spelar ingen roll hur det går i Finland utan vi får de skatter som genereras här, säger Mats Perämaa.
– Det här är en mekanism som vi bedömer är bra för att den för den stimulerar ytterligare till att vi ska bedriva en aktiv inflyttningspolitik, en aktiv näringspolitik. Blir det mera skatter här på Åland så kommer vi att få dem tillbaks hit till Åland.
Folkökning beaktas
En annan skillnad jämfört med det nuvarande systemet är att befolkningstillväxten kommer att utgöra en av grunderna för hur avräkningsbeloppet ska sättas i framtiden, något åländska politiker efterlyst länge.
– När man beräknar avräkningsgrunden kommer hälften av befolkningsutvecklingen att påverka vad avräkningsbeloppet blir. Fortsätter Åland växa befolkningsmässigt på samma gynnsamma sätt som tidigare, lite snabbare än på finskt håll, kommer avräkningsbeloppet att påveras så att det växer.
Är förslaget förankrat i den finländska regeringen?
– Vi menar att det här är det vi är överens om. Sedan kan man ju säga som alltid i svåra frågor att ingenting är klart förrän allting är klart. Först när det gått igenom hela sättet att processa frågorna träder den i kraft.
– Vår administration är inbjuden att diskutera så vi får de sista detaljerna på plats. Nu är det dags att vi får en proposition till riksdagen.
Mot bakgrund av det oroliga läget i finländsk politik just nu, är ni helt övertygade om att uppgörelsen håller?
– Eftersom vi har en Ålandsminister som har klarerat de här uppgifterna med oss och vi har fört en diskussion med finansministern... Det är en politisk överenskommelse och vi kan bara ansvara för vår del och den står vi fast vid. Vi kan inte sia om huruvida det skulle stöta till problem på deras sida.
Bråttom att hinna
Under slutet av innevarande vecka, eller i början av nästa, kommer tjänstemän från finansavdelningen att besöka finansministeriet för att hamra ut de sista detaljerna i förslaget. Men det är bråttom. I och med att det handlar om en ändring av självstyrelselagen måste förändringar godkännas av två riksdagar, och det är val i april vilket gör att beslut måste tas före det.
– Tiden är tajt så en proposition måste komma i skyndsam ordning. Men sedan är det så att riksdagen och lagtinget ska fatta sina beslut.
När kan den träda i kraft?
– Det mest logiska är att förändringen träder i kraft från samma datum som vård- och landskapsreformen, det vill säga i januari 2021, säger Mats Perämaa.
Jonas Bladh
