Anders Jansson och Daniel Mattsson försäkrar att de varken är klimatförnekare eller vindkraftsmotståndare. De säger att de förstår att klimatförändringen är verklighet och att en omställning måste göras.

– Det är inte det som vårt initiativ handlar om. Vi vill uppmana Geta kommun att inte tillåta exploatering av Norrhavet för storskaliga vindkraftsparker.

En namninsamling för Getabor har därför startats för att säkerställa att kommunstyrelse- och fullmäktige vaktar sina rättigheter kring projekt Sunnanvind.

Initiativtagare är Anders Jansson, Daniel Mattsson och Kurt Wendelin.

– Vi är en löst sammanhållen grupp runt Facebookgruppen ”Rädda Norrhavet” som kallar oss tankesmedja. Vi ville sluta gnälla och göra något konstruktivt, så därför satte vi i gång detta initiativ för Getaborna för drygt en vecka sedan. Det finns listor i Getaboden och ett antal andra listor ute i byarna. Vi samlar in namn till den 24 mars och den 26 mars överlämnas initiativet till kommundirektör Niklas Oriander, säger Anders Jansson.

Fler kommuner

För att få sätta sitt namn på listan måste man vara myndig och skriven i Geta.

– Intresset har varit stort att skriva under. Vi har nästan fått mota bort sådana som velat skriva under men inte är skrivna i Geta.

Men nästa onsdag dras också en stödlista för ett medborgarinitiativ i gång som är öppet för alla.

– Vi hoppas att övriga berörda kommuner drar igång motsvarande medborgarinitiativ. Saltvik är redan igång.

– Vi vill också ha med Eckerö, Hammarland, Kumlinge och Brändö, säger Anders Jansson.

Daniel Mattsson säger att grundtanken är att rädda något helt unikt.

– Det är ett av få ställen av obruten horisont och Norrhavet har helt unika naturvärden. Det är värt att värna. Orörd natur är mycket sällsynt i denna omfattning även runt Åland.

Buller och radioaktivitet

I initiativet lyfter man att effekterna av ljusföroreningar i form av både fast och blinkande rött och vitt sken är omöjliga att förutse. Man tar också upp buller och skriver att allt som rör sig skapar vibrationer, även vindkraftverkens propellrar.

”Undervattensbuller är en form av vibrationer och vatten leder sju gånger snabbare än luft. Vi vet alldeles för lite om dess skadliga effekter i dag”, skriver man i initiativet.

Ytterligare en faktor som lyfts är risker med radioaktivitet. Det radioaktiva molnet som uppstod till följd av olyckan i Tjernobyl år 1986 rörde sig mot Östersjön och orsakade ett nedfall som spred sig rätt ojämnt. Östersjön fick mer Tjernobylnedfall än jordens övriga havsområden.

– Det finns radioaktiva isotoper i bottensedimentet i de här områdena och riskerna är stora. Det finns cesium-137 och strontium lagrade i sedimentet som kan frigöras om hundratals fundament för möllor ska byggas. Vi vill att kommunerna kräver av ÅMHM att bottensedimentet undersöks. Detta är en fråga som vi tycker att inte tas på allvar varken av landskapsregeringen eller av vindkraftsaktörerna, säger Anders Jansson.

Är denna oro förankrad i forskning?

– Ja, strålsäkerhetscentralen STUK har data som stärker det här. Någon kanske tycker det är överdriven oro, men åtminstone borde det ju gå enkelt att undersöka bottensedimentet. STUK har ju regelbundet tagit prover. Våra myndigheter borde kunna få ut sådana uppgifter.

De pekar ut fyren Koxnan en bit ut i havsbandet som är tio meter hög och den syns bra från Havsvidden där intervjun görs. Vindmöllorna på Pettböleberget är 70 meter höga och ligger ungefär sju kilometer bort och även de syns bra. Smedsbölemasten 25 kilometer bort är 240 meter hög och fullt synlig.

– Man undrar hur det blir med 350 stycken vindkraftverk som är mellan 350 och 400 meter höga från Brändös nordöstra havsgräns till Eckerös nordvästra. Parken planeras att börja 15,5 kilometer ut i havsbandet och sträcka sig 30 kilometer ut. Den lär synas bra, säger de.

Hoppas på många namn

Daniel Mattsson poängterar att initiativet inte handlar om att värna utsikten för några med vackra stugtomter.

– Det här berör hela Åland, ett arv som till och med Finlands naturskyddsförbund klassat som en av Finlands 100 naturpärlor. Det är en strandlinje dit många ålänningar kommer för rekreation. När det dessutom inte finns några garantier för att Åland ekonomiskt skulle blomstra ser vi det här som ett galet projekt. Vi hoppas så många som möjligt skriver under initiativet.

Men vad tycker ni ska komma i stället för vindkraften om en omställning måste göras?

– Det är inte riktigt vår sak att svara på. Men vi tycker att vindkraft kan vara bra på lämplig plats i lämplig omfattning. Det kan ändå inte vara Ålands sak att lösa andra stora länders svåra sits när det kommer till energipolitik. Det vi säger är att Sunnanvinds planer saknar proportioner. Åland behöver inte ens tio procent av all den energi som planeras, det Åland tar på sig om det här blir verklighet saknar proportioner.