Sammanslutningen anhöll för två veckor sedan om att få öka uttaget av vatten, eftersom nivån närmade sig gränsvärdet minus 15 centimeter. Den 10 augusti fanns endast finns två cm kvar att använda för
bevattning. Sammanslutningen yrkade på undantag även om nivån underskrids. 
Det beräknade vattenbehovet är ca 8.000 kubikmeter vilket motsvarar cirka 1,3 centimeter. Ett bevattningsstopp skulle enligt anhållan få ödesdigra ekonomiska konsekvenser för sammanslutningens
delägare som har odlingar i Åttböle.
Den 20 augusti låg nivån på minus 17,5 centimeter och Ålands miljö- och  hälsoskyddsmyndighet hade meddelat bevattningsstopp. Storträsket är cirka 60 hektar stort.
Helhetsbedömning avgjorde
Landskapsregeringen skriver i beslutet att en helhetsbedömning utifrån ekonomi, sysselsättning och sociala aspekter gör att en förordningsändring för ett ökat vattenuttag från Storträsk är motiverad.
Ärendet som behandlades i plenum gick till omröstning, där miljöminister Alfons Röblom inte ville ändra förordningen, medan de övriga sju ministrarna röstade för.
– Vi måste tänka långsiktigt när det gäller viktiga resurser. Tar man ut för mycket kan det göra vattnet otjänligt med ökad koncentration av näringsämnen och alger, säger han och framhåller samtidigt att LR är överens om att situationen 2018 var en varningssignal till odlarna.
Ändringen träder i kraft den 28 augusti och gäller till årets slut.
Uppmanas söka alternativ
LR konstaterar att 2018 var en exceptionellt torr sommar vilket gjorde att vattennivåerna i de flesta vattentäkter låg på eller nära kritiska nivåer. 
Man beslöt då genom en extraordinär förordningsändring att tillåta bevattning tills vattennivån i Storträsk var 20 centimeter under tröskelnivån, så att högst en centimeters sänkning av vattennivån fick bero på bevattning när vattennivån låg 15-20 cm under tröskelnivån. Detta motsvarade cirka 6.000 kubikmeter.
Trots mindre extrema förhållanden i år har vattennivån ändå sjunkit snabbt, varför någon förändring i sjön troligen skett. LR uppmanar därför sammanslutningen att snarast påbörja arbetet med att finna alternativa lösningar för bevattningen, eftersom risken är uppenbar att liknande situationer kommer att inträffa framöver.
– Det finns stöd att söka för åtgärder och enligt Hushållningssällskapet så har många odlare hörsammat detta, säger Alfons Röblom.

Jonny Mattsson