För ett par år sedan presenterade näringsminister Fredrik Karlström tillsammans med bland annat Johannes Snellman en vision om att Åland skulle få tusen fler kor under en tioårsperiod, alltså en ökning på omkring hundra kor om året. 
– När vi lanserade visionen om tusen fler kor såg vi en risk för att mjölkmängden och antalet kor skulle bli för liten för Åland. Vi hade ofta för lite av flera produkter och det räckte inte till att mätta efterfrågan. För att säkra upp och se till att öka tillverkningen önskade vi mer råvara, säger Johannes Snellman. 
I dag, två och ett halvt år senare, har antalet mjölkkor på Åland ökat med planenliga 250 stycken, från 1.715 till 1.965. 
Enligt statistik från Mjölkdelegationen i Finland är Åland de senaste åren den region som haft den största procentuella ökningen av antalet mjölkkor i hela landet, 6,3 procent. 
Och fler kor ger mer mjölk. Mellan 2012 och 2013 ökade invägningen hos ÅCA med ungefär en miljon liter, från 14,4 miljoner till 15,4 miljoner liter. 2014 ökade det med ytterligare drygt 1,3 miljoner liter, till 16,7 miljoner liter. 
Samtidigt sänkte ÅCA priset till producenterna på grund av vikande marknad. 
– Vi sänkte från och med oktober 2014 med två cent per liter, till knappt 40 cent. Men Valio ger också lite över 40 cent, men de har gjort en mycket större sänkning än vi gjorde. Det är ett normalt pris.
– Vi ägs av bönderna och vill så klart kunna ge ett bra pris. Det är inte bra att sänka priset naturligtvis, men när resultatet försämras måste vi göra någonting, säger Johannes Snellman. 
Trängre marknad
Men om det är lågkonjunktur och importstopp i Ryssland – vad ska man göra med all mjölk man får in?
– Vi har väldigt bra förutsättningar för att utvecklas i både Finland och Sverige. För två år sedan gick vi in och köpte det finska distributionsföretaget Ruoka Hertta, som vi nu är helägare till. I höstas ändrades namnet till Ålandsmejeriet Finland. Och via dem ska vi öka exporten till Finland. 
ÅCA exporterar inte själva produkter till Ryssland, men det gör däremot flera av konkurrenterna i både Finland och Sverige. När importstoppet trädde i kraft i augusti förra året behövde konkurrenterna hitta nya marknader för sina, nu kraftigt nedsatta, Rysslandsvigda produkter, vilket gjorde att utrymmet på den nordiska och europeiska marknaden blev trängre. Det märktes också hos ÅCA. 
– Valio, till exempel, exporterar 20 procent av sina produkter till Ryssland. Samma sak är det med Danmark och Holland. Det var ett stort flöde till Ryssland under lång tid, sedan tog det plötsligt tvärstopp. 
Sverige, som är ÅCA:s huvudsakliga exportmarknad i dag, fick alltså snabbt ett överutbud av mjölkprodukter. 
Omorganiserat och effektivserat
Men ändå löper det på för ÅCA, enligt Johannes Snellman.  
– Vi har ett rätt bra flöde till Sverige i alla fall. Framför allt smöret är eftertraktat bland svenska kockar. Vi skulle kunna producera mycket mer smör, men vi hinner inte producera i den takt beställningarna kommer in, huvudsakligen på grund av råvarubrist.  
Så om man tittar i backspegeln var 2014 ändå ett rätt bra år för ÅCA, trots en besvärlig marknad, menar Johannes Snellman. 
– Vi har tillverkat mer och sålt mer. Men det bästa hade förstås varit om prisnivån varit bättre. 
Under det gångna året har ÅCA genomfört flera samarbetsförhandlingar och minskat sin personalstyrka. Men det har främst handlat om omorganisationer som inte påverkar utvecklingen på exportsidan nämnvärt. 
– Nästan alla företag måste anpassa sig för att klara sig, även vi. Under hösten samarbetsförhandlade vi på bageriavdelningen och samtidigt effektiviserades rutinerna. 
Enligt Johannes Snellman ville butikerna tidigare ha det nybakade brödet på hyllan redan vid öppningsdags, eftersom en del konsumenter handlar tidigt på morgonen. 
Men nu har man snarare sett en dragning mot att handla först på eftermiddagen eller kvällen, vilket gör att bagarna kan börja arbeta senare och större delen av konsumenterna får på det viset färskare bröd.
– Förr har vi börjat baka redan vid två på natten i vissa fall. Allt arbete före klockan sex på morgonen ger 100 procent i tillägg. Vi betalade alltså dubbel lön och det är svårt att få det att gå ihop på det sättet. 
I stället bantade man i sortimentet, minskade personalstyrkan, senarelade leveranstiderna till butikerna och kunde således också starta bakningen senare. Vi har helt enkelt inte råd att fortsätta som tidigare. 
”Bra vision”
Men på mejerisidan laddar man nu alltså för en ökad exportutveckling. 
– Vi har inte kunnat göra det tidigare eftersom vi har haft en ganska knapp mjölktillgång. Men nu när vi har ökat invägningen kan vi göra större marknadssatsningar. Med mjölk måste man gasa och bromsa samtidigt och även om konjunkturen och marknaden naturligtvis kunde se bättre ut, kan vi inte sälja om vi inte har någonting att sälja. 
Så visionen om 1.000 fler kor är fortfarande en bra vision att sträva efter?
– Ja, det är det. Sedan 1960-talet har vi gått från 2.300 till 38 mjölkgårdar. Flera av producenterna är i 50-60-årsåldern och slutar förmodligen inom fem–tio år. Det är inte alltid det finns yngre som är intresserade av att ta över gården heller. Vi ser en möjlig svacka just i visionen de kommande åren, men sedan ska vi förhoppningsvis komma i kapp igen. 
 
Nina Latvala
nina.latvala@alandstidningen.ax
tel: 26 641

Robert Vickström