Efter veckor av förhandlingar meddelade EU-kommissionen att bland annat Ålands hav undantas från det nödstopp på torskfiske som infördes i Östersjön. Men nu har kommissionen lagt fram sitt förslag till fiskekvoter för 2020 – och det är ingen rolig läsning för de åländska fiskarna. Totalt innebär förslaget en minskning av kvoterna för Ålands del med 18 procent när det gäller strömming och vassbuk, i vikt innebär det en minskning med två miljoner kilo. I går sände landskapsregeringen (LR) ett utlåtande över EU-kommissionens förslag till det finska jord- och skogsbruksministeriet där man inte skräder orden. ”Kvoterna utgör, i sin föreslagna form, ett dråpslag mot den åländska fiskenäringen”, skriver näringsminister Camilla Gunell.
Inte frångå princip
LR konstaterar vidare i brevet hur nedskärningen av kvoterna påverkar de olika områden som åländska fiskare fiskar i. ”Den största nedskärningen föreslås ske i Bottniska viken där förslaget indikerar en minskning av Ålands strömmingskvot med 27 procent eller 1,14 miljoner kilo. I centrala Östersjön föreslås en nedskärning av strömmingskvoten med 10 procent som för Ålands del skulle ge en minskning med 564.000 kilo. Dessutom föreslås det att kvoten för vassbuk skulle minskas med 25 procent vilket för Ålands del skulle medföra en minskning med 301.000 kilo. ”Det är förvånande att kommissionen i sitt förslag väljer att frångå principen om att kvoterna inte skall skilja sig med mera än 20 procent från år till år. Enligt landskapsregeringen bör man inte frångå denna princip”, skriver Camilla Gunell i brevet.
Också laxen drabbas
Frågan om fiskekvoterna togs också upp i lagtingets debatt. Mikael Lindholm (C) lämnade i början av sommaren in en motion där han ville att LR ska jobba för att EU-kommissionens sänkta kvoter ska lindras. I debatten tog han också upp de sänkta kvoterna för laxfisket runt Åland, där ett visst överfiske gör att kvoten också på lax minskar nästa år. – Risken är överhängande att fiskestoppen kan inträda ännu tidigare nästa år, konstaterade han. Camilla Gunell höll med och tackade Centern för att sluta upp bakom LR i frågan. – Det är bra att många engagerar sig i frågan för det här kommer inte bli en enkel resa. Det som hände i våras fick ändå ett lyckligt slut. Nu kommer nästa års kvoter till diskussion. Finland som ordförandeland i EU borde kraftfullt föra fram de finländska åsikterna, men har valt att inta en neutral roll. Det är inte riktigt rätt. Är man ordförande ska man väl ta makten och möjlighet att leda EU:s länder i rätt riktning?
Bättre torsk
Såväl Mikael Lindholm som Camilla Gunell oroade sig fortsatt också för det åländska torskfisket. EU:s nödstopp på torsk i Östersjön kommer av att torsken i södra Östersjön mår dåligt. – För att visa vårt ansvarstagande borde hela vårt hav omfattas av förbud mot trålfiske, sade Mikael Lindholm, och påtalade att det också finns andra hot mot fisket än överfiske. – Ett bekymmer som borde tas tag i är att det borde jagas mer säl. Vi gör vårt, men det jagas för lite säl. Camilla Gunell höll med, och ville också framhålla att runt Åland fiskas det inte på samma sätt som i södra Östersjön där stora trålare påverkar torskbeståndet negativt. – Det åländska småskaliga garnfisket efter torsk är en väldigt liten del av det totala fisket i Östersjön. På fråga från Harry Jansson (C) om Finlands ovilja att ta upp de åländska invändningarna under landets tid som ordförande, sade Camilla Gunell att hon framfört en möjlig lösning till justitie- och Ålandsminister Anna-Maja Henriksson (SFP) vid hennes besök förra veckan. – Nu när Anna-Maja Henriksson var här lyfte jag att särskilt om Åland har en avvikande åsikt kommer vi väldigt gärna med på EU-mötena. Det är säkert ett fullt möjligt förfarande – om de tar oss med. Men oavsett om vi är där eller inte ska Finland framföra vår position enligt självstyrelselagen, sade Camilla Gunell.

Jonas Bladh