Under torsdagen behandlande landskapsregeringen (LR) förhandlingsresultatet med de landskapsanställdas fackförbund (se faktaruta) och under eftermiddagen godkände finans- och näringsutskottet avtalet å lagtingets vägnar. Nu återstår för LR att formellt ta beslut om att godkänna avtalet vilket är en formalitet.

Avtalet, som är treårigt, ger de anställda i snitt 9,2 procents lönepåslag fram till 2025 och när avtalet slagit ut fullt kommer landskapets lönekostnader ha stigit med 9,7 miljoner euro jämfört med dagens löneläge.

Finansminister Roger Höglund (C) ser både fördelar och ekonomiska bekymmer med avtalet.

– Det som är bra är att vi har ett avtal som är treårigt. Det ger förstås arbetsro under dess giltighetstid, det är bra.

– Sedan skapar det förstås kostnader, tvingar oss till en tilläggsbudget, det kommer att påverka vårt bokslut så ekonomiskt så finns det utmaningar. Plus då den långsiktiga utmaningen i att få balans i räkenskaperna, säger Roger Höglund.

Påverkar resultatet 2022

Avtalet blir retroaktivt från 2022 och påverkar därmed resultatet för förra året med ökade kostnader om 1,4 miljoner. För 2023 blir kostnadsökningen cirka 4 miljoner, 1,7 miljoner mer än vad LR räknade med i budgeten för innevarande år.

– Det blir en belastning på årets siffror som måste hanteras, säger finansministern.

Hur ser du på den här kostnadsökningen under kommande år mot bakgrund av att det redan i årets budget finns ett underskott på 19 miljoner euro?

– I samband med att vi gör de långsiktiga planerna för ekonomin de kommande åren måste vi väga in hur vi tror att intäktssidan ser ut och ställa det i relation till kostnaderna framöver. Finns det en balans i det, ja eller nej? Om det är nej måste vi fråga oss om vi är beredda att gå med underskott eller om vi behöver se på kostnadsmassan.

Med tanke på hur stort det budgeterade underskottet är och att kostnaderna nu stiger så måste väl utgiftsökningarna nästan bli magiskt stora för att det ska balansera?

– Jo, och det kan vi ju inte inbilla oss, det vore direkt oansvarigt. Så det är är kostnadssidan vi måste jobba med, så är det ju. Och det här kommer att handla om prioriteringar i framtiden om vi inte ser att intäktskurvan går uppåt motsvarande kostnaderna, säger Roger Höglund.

Ingen inflationsoro

Finansministern oroar sig dock inte för att löneökningarna för de landskapsanställda ska späda på den den redan höga inflationen.

– Jag ser kanske inte så stor risk där. Det är klart att varje euro som kommer in i samhället bidrar till inflation, men den beror nog till största delen på utomstående faktorer. El, olja och import, det är där inflationen skapas. Den lokala effekten är ganska ringa.

Däremot tror Roger Höglund att löneökningarna kan ätas upp av inflationen.

– Det beror på vilka kostnader hushållen har för framför allt uppvärmning, el och bränsle så löneökningarna kommer kanske inte att märkas så mycket på det viset.

Hur tror du den här relativt höga lönehöjningen inom det offentliga påverkar lönebildningen i det privata näringslivet?

– Vi pratar om dryga två procent de kommande åren i år och nästa år och jag vet inte hur den privata sektorn reagerar på det. Är det inte ungefär de förhöjningar man pratar om? Beroende av bransch så har vissa säkert betydande löneökningar och andra lägre, säger Roger Höglund.

Sista året på avtalet finns en pott om 2,6 procent som inte fördelas generellt utan till vissa grupper.

– Där kommer vi säkert att titta på de olika systemet för ålderstillägg eller erfarenhetstillägg som finns inom ÅHS och i den övriga förvaltningen. Man har försökt att jämna ut de systemen länge, kanske låter det sig göras nu.