Under skärtorsdagen klubbade landskapsregeringen bokslutet och årsredovisningen för 2023. Resultatet presenterades under en presskonferens med finansminister Mats Perämaa (Lib), förvaltningschef John Eriksson, finanschef Conny Nyholm, finanscontroller Bodil Karlsson och redovisningschef Boel Josefsson. Landskapets intäkter minskade med 2,66 miljoner jämfört med fjolåret, och kostnaderna steg med 6,53 miljoner. Skatteinkomsterna ökade dock med över 26 miljoner, en följd av att det nya skattesystemet nu tagits i bruk, och skattegottgörelsen utgått.

John Eriksson menar att 2023 för första gången på länge var ett normalår och att tidigare bokslut påverkats av stormen Alfrida, coronapandemin, konsekvenser av Rysslands anfallskrig och firandet av Åland 100 år. Något som dock påverkat landskapets ekonomi negativt är avsaknaden av utlovade ersättningen från den finska staten.

– Man fick inte ersättning för covid 19-relaterade kostnader som man hade 2021.

Finska staten hade lovat att stå för ökade kostnader i samband med pandemin, ett löfte som aldrig infriades.

– Det var ålänningarna och skattebetalarna som fick stå för den notan.

Samma bekymmer är aktuellt sett till den åländska flyktingmottagningen.

– Ett smolk i bägaren är att finansieringslösningen från finsk sida har uteblivit. Där igen är vi i en situation där landskapet och kommunerna på Åland är de enda som inte blivit ersatta för sina kostnader.

Man räknar att det är 2,4 miljoner i kostnader för bland annat barnomsorg och skola som den finska staten inte ersatt Åland för.

Finansminister Perämaa menar att de jobbar på bred front för att tackla dessa frågor.

– Det lyftes i samband med Ålandsministerns besök. Landskapsregeringen ska träffa hela riksregeringen nästa vecka, den frågan kommer vi att lyfta i samband med det.

– Vi behöver ha en laggrund för att komma överens om penningströmmar mellan riket och självstyret i de här frågorna, säger Perämaa.

En stor investeringsskuld

Bodil Karlsson fördjupar sig i de nya nyckeltalen man tagit fram.

– I år beställde vi in självfinansieringsgraden på flera myndigheter.

Än så länge finns det inte satta mål för dessa grader, men något man från förvaltningens sida hoppas på att politiken kommer diskutera.

En framtidsfokus ligger på att förbättra budgetprocessen och göra det lättare att följa upp detaljerna på årlig basis. De senaste årens resultat är komplexa att följa upp då kostnader för projekt som sträcker sig över flera år medför en pedagogisk utmaning.

– Vi överbudgeterar inte, men det finns en viss fördröjning, säger Conny Nyholm.

Finansminister Perämaa lyfter fram att det finanspolitiska ramverket är prioriterat i regeringsprogrammet och framtiden bjuder på flertalet utmaningar för den åländska ekonomin.

– Vi har en stort investeringsskuld. Satsningar i skärgårdstrafiken kommer påverka vår ekonomi väldigt mycket: både direkt och genom avskrivningar, säger Perämaa.

Även ÅHS och nödvändig digitalisering bedöms vara tunga utgiftsposter.