Testamentet gör gällande att landskapet Åland ärver över 900.000 euro i pengar och aktier av en mariehamnare som avled i våras. Arv av den här typen och storleken hör till ovanligheterna. Varken chefsjurist Sören Silverström, förvaltsningschef Dan E Eriksson eller finanschef Conny Nyholm kan dra sig till minnes att man skulle ha fått ett sådant här arv förut.
–Visst förekommer det att man vill styra det uttryckligen till landskapet, men det brukar vara donationer. Gustav Erikssons villa är en donation som vi delar med staden och har stor glädje av, säger Dan E Eriksson.
Danaarv vanligare
Det som brukar förekomma är alltså donationer av olika storlekar och typ, men också så kallade danaarv. Det är arv där arvingar och testamente saknas varpå kvarlåtenskaperna tillfaller landskapet. Det speciella med det här arvet–förutom summan–är att den avlidna uttryckligen testamenterat all sin egendom till landskapet.
Kan användas i höstbudgeten
Den avlidna hade inga speciella önskemål för vad pengarna skulle användas till.
–Det skulle han gärna ha fått ha, det är svårt för oss när pengarna inte har ett angivet syfte. Vi respekterar förstås arvet men det hade varit ännu bättre om det var till ett angivet syfte, säger Sören Silverström.
Enligt Conny Nyholm kan det hända att man hinner lägga in pengarna som en post i höstbudgeten, som är under bearbetning nu. Annars hamnar pengarna troligtvis i nästa års grundbudget.
–Vi får sätta oss ner och fundera på vad vi ska göra med arvet. Det är inte så vanligt så det finns kanske inte så mycket färdiga rutiner för det här, säger han.
När landskapet får danaarv brukar kvarlåtenskapen, som kan vara pengar, mark eller byggnader, överföras till kommunen. Lite beroende på behov och storlek.

Ålandstidningen