Även det nya försöket att få till en uppdaterad åländsk lagstiftning om näringsrätt ser ut att kunna gå i stöpet (se bakgrunden intill). Den första instansen i kontrollen av åländska lagar – Ålandsdelegationen – tycker åtminstone att flera paragrafer i lagen inte bör få träda i kraft eftersom de strider mot grundlagen.
Paragraferna som får underkänt innehåller främst bestämmelser som ska skydda det svenska språkets ställning vid näringsverksamhet på Åland.
Det handlar bland annat om att man som kund ska ha rätt att betjänas på svenska, att dokumentation om varor ska tillhandahållas på svenska samt om på vilken nivå en näringsidkares språkkunskaper ska vara och vilken dokumentation som visar att kunskaperna i svenska är tillfredsställande.
Överraskande
Enligt ÅD är bestämmelserna diskriminerande mot näringsidkare som inte uppfyller kraven. Dessutom anser ÅD att bestämmelserna innebär inskränkningar av principen om näringsfrihet i grundlagen. Åland har därför överskridit sin behörighet, anser man.
Katrin Sjögren är insatt i den nya lagstiftningen genom sina olika uppdrag de senaste åren.
– Både landskapsregeringen och lagtinget tyckte att man hade väldigt torrt på fötterna nu. Man hade skickat en förfrågan till EU-kommissionen och ville förtydliga läget och försöka på nytt, säger hon.
Ålandsdelegationens beslut är därför till stora delar överraskande, tycker hon.
Principiellt viktigt
Språkskyddet och det svenska språket är en kärna i självstyrelsen, säger Katrin Sjögren.
Har man infört strängare regler i den nya lagen jämfört med den gamla?
– Det har jag lite svårt att kommentera. Det som har hänt är att man med den nya lagstiftningen har velat få in praxis i lag.
Katrin Sjögren säger att man nu inväntar Högsta domstolens beslut gällande lagstiftningen.
– Det här är ett mycket viktigt principiellt ärende för Åland.
