I slutet av april antog lagtinget den nya lagen om näringsrätten och i dag är planen att president Sauli Niinistö ska avgöra om den kan träda i kraft eller inte. Högsta domstolen, HD, har yrkat på att väsentliga delar av lagen ska förfalla.

”Beträffande den nu ifrågavarande landskapslagen konstaterar Högsta domstolen dock att språkbestämmelserna i 6 § är betydligt mera långtgående än den nu gällande landskapslagens bestämmelser och att de även innebär en klar utvidgning av landskapsregeringens beslutspraxis om att verksamhetsspråket ska vara svenska”, skriver HD i sitt utlåtande. Domstolen menar att att en rad paragrafer står i konflikt med EU:s unionsrätt och att de därför inte kan godkännas.

Det här har fått åländska politiker att rasa mot HD. Vice lantrådet Harry Jansson (C) säger att om presidenten går på HD:s linje utgör det ett hot mot Ålands nationalitetsskydd.

– Det här är enligt mig, och den åsikten kanske inte alla politiker delar, den allvarligaste händelse som inträffat på axeln Mariehamn-Helsingfors om det går fel i morgon (läs: i dag). Det finns så pass många uppseendeväckande inslag i det hela, säger Harry Jansson.

Vice lantrådet räknar upp en rad punkter där han menar att HD gjort fel eller gått över sina befogenheter. Bland detta finns att HD åberopar EU-rätten som ett skäl att fälla en landskapslag.

– Det har vi från åländsk sida aldrig godkänt, det finns inte som en formell grund i självstyrelselagen utan det är en praxis som domstolen utvecklat och vi aldrig har godkänt.

Inte gjort läxan

Harry Jansson menar också att det inte är uppenbart att lagen strider mot EU-rätten så som HD skriver.

– Så HD har inte gjort sin hemläxa och det betyder att presidenten inte har det underlag som han skulle behöva för att göra en korrekt bedömning. Det är mycket allvarligt.

I den nya lagen slås fast att näringsverksamhet mot allmänheten på Åland ska ske på svenska. Högsta domstolen anser att det är en så pass stor skärpning av lagen jämfört med det som slogs fast i det så kallade Ålandsprotokollet i samband med EU-inträdet att det bryter mot unionsrätten. Harry Jansson avfärdar resonemanget.

– Det allvarliga är att HD inte över huvud taget tagit hänsyn till att det redan inom EU-länder finns motsvarande lösningar för att främja sitt eget nationella språk, som Frankrike gör med franskan till exempel. Vi har gjort vår hemläxa och kollat att det här är okej enligt EU-domstolen så länge du inte förbjuder andra språk.

Jansson menar att det sätt på vilket HD tolkar lagen kan få stora effekter i framtiden.

– Det allvarliga är också att på det här sättet kan Finland genom att använda den interna lagkontrollen förhindra att Åland någonsin ges möjlighet att utveckla lagstiftningen så fort det rör ett EU-rättsligt område. Det är ytterligare en sten i vår EU-sko, säger Harry Jansson.

Uppmärksammat fel

Lagtinget, som formellt äger frågan från åländskt håll, har kontaktat presidentens kansli för att klargöra Ålands ställning gentemot HD:s utlåtande, berättar talman Bert Häggblom (Ob).

– Man har från tjänstemannahåll uppmärksammat att det här är fel, men sedan får vi se vart det leder.

Bert Häggblom är en av få jurister i lagtinget och dessutom en aktiv självstyrelsepolitiker.

Vad tycker du om den här frågan?

– Jag tog upp med Ålandsminister Thomas Blomqvist (SFP) när han besökte oss att självstyrelselagen måste klargöras på den här punkten. Lagstiftningskontrollen ska inte avgöra om en lag bryter mot EU-rätten, HD kan inte göra den bedömningen utan det kan bara EU-instanserna göra.

Harry Jansson ser det som ett hot mot självstyrelsen, håller du med?

– Det urholkar ju självstyrelselagen, det gör det. Det är en beklaglig utveckling om det blir så här, och i så fall måste det rättas till med en ändring av självstyrelselagen, säger Bert Häggblom.