Alfons Röblom säger att man en längre tid varit medveten om att styrelsemedlemmar i högskolan upplevde arbetsformen som frustrerande.

– Högskolan är en institution som är stadd i en ganska stor förändring med bolagisering, en högskolelag under revidering och ökande förväntningar på att högskolan ska fungera som ett centrum för utvecklingen. Speciellt nu när stora projekt som havsbaserad vindkraft börjar dyka upp finns det mycket tankar kring detta och en stor potential. Jag skulle säga att det politiska mandatet har varit tydligt, att styrelsen har haft fullt mandat att driva högskolan och utvecklingen, men det har visat sig finnas utmaningar och oklarheter, säger han.

Hoppades på sista försök

Enligt hans uppfattning har de två styrelsemedlemmarnas frustration bottnat i att mandaten och arbetsformen mellan styrelsen, högskolans ledning och utbildnings- och kulturavdelningen upplevts som otydlig. Detta trots att styrelsen enligt både lag och politiskt mandat haft en stor frihet att styra verksamheten och utvecklingen genom att vara den instans som antar till exempel reglementen.

– Vi hade ett möte med styrelsen där också avdelningschef Niklas Stenbäck och utbildningsbyråns chef Elisabeth Storfors deltog. Där framkom att de var frustrerade över att de kände att det var oklart vilka möjligheter de hade, att man varit osäker på vem som hade vilka mandat. De oklarheterna måste rättas till och jag är den förste att beklaga att det inte lyckades. Det är tydligt när två lämnar att något inte fungerar, och bland det sista jag gjorde som utvecklingsminister var att påtala för avdelningen att det är viktigt att man hittar en lösning kring hur arbetet ska skötas framöver, säger han.

Han beklagar att Ulf Hagström och Annette Höglund-Dönnes valt att hoppa av.

– Det har ju funnits klara indikationer om missnöje. Vi har haft möten där de framfört kritik och vi har haft diskussioner, och jag tycker det är trist att problemen inte har gått att lösa. Det är väl så att när man bestämmer sig för att hoppa av en styrelse så har man bestämt sig, men jag är ändå förvånad. Jag hade hoppats att de skulle ge det ett försök till, men det är det beslutet de fattade och nu gäller det att lokalisera och åtgärda problemet inför framtiden, säger Alfons Röblom.

Hinner man med bolagiseringen?

Var står då bolagiseringsprocessen tre år efter att den antogs som ett mål i regeringsprogrammet? Enligt Alfons Röblom ligger bollen till stora delar i finansminister Roger Höglunds (C) knä.

– Det har varit tal om en bolagisering i snart tio år, och menar man allvar med att driva igenom den kräver det resurser. Det är inte en helt enkel process, utan den innefattar skattetekniska aspekter som inte ligger under Ålands behörighet. Att driva det framåt betyder egentligen att finansavdelningen behöver börja föra förhandlingar med rikssidan, säger han.

Nu är det knappt ett år kvar av mandatperioden. Tror du att man lyckas driva igenom en bolagisering innan det?

– Att man ska få alla delar klara på ett år tror jag inte. Men om man ägnar det de resurser som det kräver kan man få hjulen i rullning och väldigt tydligt visa att det är den vägen man har valt, säger Alfons Röblom.