Stämningen är på topp när gammal som ung samlas för Stånkadagen i Degerby, Föglö.  
På Stånkadagen, som ordnas för andra året i rad, träffas personer som brinner för att bevara gamla motorer. Här kan intresserade flanörer bland annat se hur saltvikaren Arvid Mörns kultändare från 1920-talet kan få en lika gammal pärthyvlare att leva upp och hyvla till träet.  
 – Det är enkelheten som är charmen med gamla motorer. Det är ingen elektronik, utan vem som helst kan fatta hur de funkar, säger lumparlänningen Tore ”Putte” Karlsson innan han visar upp en motor som användes för tröskning, malning och vedkapning på Föglö Kallsö under 1930-talet.
”Härligt ljud”
Peter Karlsson har kört sin Zetor-traktor hela vägen från Saltvik. Traktorn, som är från 1955 och troligen användes på Nyängsgård på Föglö, kan köra upp till 40 kilometer i timmen. 
 – Det är ett härligt ljud i de här gamla grejerna. 
Nytt för årets Stånkadag är live-musik och försäljning. 
 – Det var så populärt förra året så vi tänkte att varför inte köra på det igen. Och det blev ju riktigt bra, med dubbelt så mycket folk, motorer och traktorer i år, säger Föglöbon Jerker Johansson, som tillsammans med Jimmy Eriksson arrangerar dagen.
Det var i fjol som Jerker Johansson märkte att allt färre deltog i Skutträffen i Degerby. Det ledde till att han och Jimmy Eriksson ringde ihop lite folk som de visste att, liksom de själva, har ett stort intresse för att rusta upp gamla motorer. Stånkadagen var född.  
Stockholmarna Hanna och Marcus Fagerlund är några av Stånkadagens flanörer. 
 – Det är trevligt här, jag gillar det. Bra livemusik. Vi har inte ännu hittat någon favorit bland motorerna, men vi kom precis, säger Marcus Fagerlund.
Är ni intresserade av äldre motorer?
 – Det är vi nog inte, men efter i dag kanske vi blir, säger Hanna Fagerlund och skrattar.
Bolindern favorit 
Linda Liljendahl från Finström har ett stort intresse för gamla motorer. Hon planerar att öppna ett museum tillsammans med maken Jimmy Eriksson. 
På Stånkadagen visar paret upp sex av sina motorer. 
 – Bolindern från 1911 är nog min favorit. Det är fascinerande att se slutresultatet efter mycket arbete, då man vet hur den såg ut då vi fick den. Det är en av alla de motorer som hamnat på skrothögen för att de ser rostiga ut och folk då tror att de är slut, säger Linda Liljendahl. 
 – Man måste tillverka alla delar själv eftersom det inte finns reservdelar längre att köpa, så man behöver vara svarvkunnig för att rusta upp motorerna. 
Linda Liljendahl berättar att om maskinen är i gott skick gör man gärna så lite som möjligt för att lämna den i original.
 – Men med Bolindern gick det inte utan den har verkligen rustats upp. Nu ser den nästan som ny ut.
Motor exploderade
Torbjörn Dahlgren, hemmahörande i Degerby, oljar en brun liten motor, i vilken illgrön kylarvätska guppar. Det är en John Deere som användes i Föglö Skogsboda, får Ålandstidningen veta. Den är ännu under renovering och ska målas. Även en grön John Deere-traktor tillhör Torbjörn Dahlgren.
 – Alla gamla motorer är intressanta, särskilt amerikanska, säger han.
Rolf Håkans, från Föglö Brottö, håller med. 
 – Ju äldre maskin, desto större ingenjörskonst. Det är bra att motorerna bevaras och fixas upp.
Rolf Håkans har själv nyligen renoverat en maskin, som dock gick på övervarv och exploderade.
 – Jag har fortfarande inte hittat alla delar. 

Rebecca Björkholm