Lagtingets finans- och näringsutskott har nu kommit med sitt betänkande över landskapsregeringens (LR) förslag till årets fjärde tilläggsbudget.
Utskottet konstaterar i sin omvärldsanalys att världsekonomin nu genomgår den djupaste recessionen sedan andra världskriget. Nedgången har drabbat euro-området hårdare än andra och särskilt Åland, till följd av ekonomins starka beroende av näringar som sjöfart och turism.
Det råder i stora drag enighet om att skuldsättning krävs för att få igång ekonomin och ta sig ur recessionen.
Åland inträder i recession utan att tidigare ha tillämpat strama budgetprocesser med fleråriga utgiftstak och finansiella mål, något som präglat finanspolitiken i närområdena. Därtill har Åland under ett decennium innan pandemin halkat efter i bnp-utveckling, framhåller utskottet.
Arbetslösheten ligger i år på en historiskt hög nivå, samtidigt som landskapets bnp väntas minska med 16 procent i år, en rekordsiffra i sig.
Bättre kontroll behövs
Finans- och näringsutskottet vill även se bättre ekonomiska delårsuppföljningar och prognoser för helårsutfall. Den offentliga sektorns organisation och styrning måste förändras för att skapa förutsättningar för en optimerad verksamhet.
Man understryker samtidigt att den situation som uppstår när konjunkturläget på Åland avviker väsentligt från det i Finland är ytterligare en osäkerhetsfaktor.
– Finansministeriet saknar den kännedom om lokala förhållanden som behövs för att göra adekvata prognoser för skatteavräkningen. Det är av yttersta vikt att Åland har en egen uppfattning om det verkliga utfallet, skriver utskottet under ledning av ordförande Jörgen Pettersson (C).
Efterlyser reformplaner
Redan före pandemin fanns utgående från landskapets budget 2020, kommunernas bokslut för 2019, samt utvecklingen av landskapets verksamhetskostnader över tid, ett behov av såväl kort- som långsiktiga reformer som täcker ett finansieringsglapp om cirka 30 miljoner euro i Ålands offentliga ekonomi.
Budgetunderskottet för 2020, inklusive den fjärde tilläggsbudgeten är 84,8 miljoner euro, vilket även det är ett historiskt underskott.
Utskottet är enigt om att LR därför i budgetförslaget för 2021 behöver redogöra för hur man tänker hantera de ekonomiska utmaningarna på såväl kort som lång sikt, särskilt återbetalningen av eventuella lån.
Kraftfulla åtgärder krävs
Lånefullmakten om 60 miljoner euro är avsedd att stärka landskapets likviditet, men medlen riktar sig inte till några specifika reformer eller tillväxtsatsningar.
– Det är inte en långsiktigt hållbar strategi och markerar ytterligare behovet av kraftfulla åtgärder för att komma tillrätta med det långsiktiga underskottet. På kort sikt krävs snabba åtgärder som får ekonomin att växa, fastslår utskottet.
Man bedömer därför att det med hänsyn till det osäkra läget på arbetsmarknaden är ändamålsenligt att införa ett temporärt tilläggsstöd till arbetsgivare som anställer en arbetslös och till arbetslösa som inleder  företagsverksamhet.
Landskapets totala utgifter i år stiger i och med den fjärde tilläggsbudgeten till 417,8 miljoner euro.--
Utdrag ur finans- och näringsutskottets betänkande över fjärde tilläggsbudgeten
Förhållandet till riksmyndigheterna
Erfarenheterna från det här året visar att det finns skäl att stärka landskapets förutsättningar att föra en konstruktiv dialog med Finland, enligt utskottet. 
Kunskapen hos beslutsfattare i Helsingfors om Åland och självstyrelsen behöver utökas, vilket motiverar en stärkt åländsk närvaro i Helsingfors.
 
Digital strategi och it-utveckling
Ansvaret för det offentliga Ålands it- och digitaliseringsverksamhet ankommer på landskapet. Det förutsätter tillräcklig kompetens för att kunna fatta strategiska it-beslut. 
Organisationen och rollfördelningen mellan landskapsregeringen som kund och leverantören Åda Ab behöver vara tydlig. 
Frågan är av sådan dignitet att landskapsregeringen bör återkomma till lagtinget med ett meddelande om inriktning, säger utskottet.
 
Näringsrätt och tillgång på kapital
Ändringar i lagstiftningen om näringsrätt behövs. Reglerna måste moderniseras för att attrahera kapital och företagsetableringar. 
Kravet på sammansättningen av bolagsstyrelser är inte förenligt med dagens krav på internationell konkurrenskraft.
Behovet av sådd- och riskkapital vid företagsetablering kvarstår. För Ålands Utvecklings Ab anser utskottet att ett samarbete med aktörer utanför Åland vore till fördel.
 
Modernare bokningssystem
Turisternas beteendemönster har förändrats under pandemin och utskottet understryker att det nu är än viktigare att ta i bruk ett modernt bokningssystem för skärgårdstrafiken.
Tidtabeller och bokningsregler måste omarbetas utgående från ett turistiskt och näringspolitiskt perspektiv.

Jonny Mattsson