EU har genom åren fått utstå hård kritik för att politiker och tjänstemän i Bryssel detaljstyrt för mycket av reglerna som gäller inom allehanda områden i unionen.Möjligen är det den kritiken som fått EU-kommissionen att föreslå en omstrukturering i hur pengar ska betalas ur havs- och fiskerifonden. Inför den kommande perioden föreslår kommissionen nämligen att pengar ska betalas ut i syfte att uppfylla fyra mål som satts upp, men i övrigt lämnat stora möjligheter för de regionala beslutsfattarna att ta beslut om hur målen kan uppfyllas lokalt.– Nu kommer regionerna att få göra som man vill bara man uppnår målen, i stället för att Bryssel sätter detaljerna, säger Anton Nilsson.– Man pratar mycket om detaljreglering från Bryssel, speciellt i fisket. Många har stört sig på att man sitter i Bryssel och förhandlar om detaljer. EU tar till sig kritiken och går mot ett resultatbaserat system.
10,3 miljoner euroFör Ålands del består havs- och fiskerifonden för innevarande period av cirka 10,3 miljoner euro, varav 4,3 kommer från EU. Landskapsregeringen (LR) står för de övriga medlen.Hur ska EU klara uppföljningen med så fria tyglar?– Det har fått en del kritik. Många tycker systemet låter bra, men hur ska man bevisa att åtgärden med säkerhet bidrar till målen? Det finns en viss oro inför systemet. – Hur ska till exempel LR visa att åtgärder bidrar till att främja hållbart fiske? Just nu har man möjlighet att ge ersättning av skador på grund av säl, så vi gjorde ett test. Lite på skoj kollade vi med EU-tjänstemännen om det fortfarande kan stödjas. Svaret var en A4 långt, och var: i princip ja, säger Anton Nilsson.Vad får det nya systemet för praktiska fördelar?– Det blir större flexibilitet för lokala lösningar.
ÄndringsförslagNils Torvalds har i EU-parlamentets fiskeriutskott, där förslaget nu behandlas, lagt fram ändringsförslag. Framför allt rör de det för Åland viktiga frågan om säl och skarv som orsakar skador på fiskarnas utrustning. Hans tre ändringsförslag är:• Stöd för åtgärder på fiskeredskap för att skydda dem mot säl och skarvar (till exempel något som kan skrämma bort dem från fiskenäten)• Kompensation till yrkesfiskare för den skada sälar eller skarvar har åsamkat dem• Stödåtgärder för viltvårdsinsatser och skyddsjakt av arter som riskerar att skada fiskebestånden (som t.ex. skarv eller säl). I reda termer: ge LR möjlighet att betala ut EU-stöd för skyddsjakt om man så vill.– Det sista är kontroversiellt. I dag fylls inte kvoterna i säljakten och det beror på förbudet mot handel med sälprodukter. Därför tycker vi det är rimligt att i stället ge ersättning till de som bedriver den viktiga viltvården, säger Anton Nilsson.
Landbaserade odlingarNils Torvalds vill ändra texten i förslaget så att vattenbruk ska kunna stödjas med direkta stöd, inte bara genom lån som kommissionen föreslår. Han vill också att man förtydligar texten så att också landbaserade fiskodlingar kan ta del av pengar från fonden.Ärendet behandlas nu i EU-parlamentets fiskeriutskott. I slutet av januari beräknas parlamentet ta beslut och förhoppningen är att ministerrådet sedan ska hinna ta beslut före EU-parlamentsvalet i maj.

Jonas Bladh