– Det är klart att det kommer att synas i budgeten att det är den sista före valet, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.
Redan på förhand har partierna i Finlands regering intagit vissa positioner för att hitta förhandlingsfördelar. Socialdemokraterna har talat om höjda utsläppsrätter, De gröna om att klimatomställningen inte ska betala för el- och bränslekrisen.
Mats Löfström gick under förra veckan ut och sa att han vill se sänkt moms på el under vintern när priserna förväntas rusa i höjden.
– Jag är ganska övertygad om att det blir någon form av insats som stöd för hushållen. Men om det blir sänkt moms eller någon annan form av stöd eller avdrag vet jag inte ännu, säger den åländska riksdagsledamoten när Ålandstidningen når honom mellan möten i riksdagen.
El- och bränsle dyrt
I finlandssvensk media är det el- och bränslepriser som dominerar budgetrapporteringen. Mats Löfström tror mer på insatser mot de höga elpriserna.
– Det är klart att bränslepriserna är höga, men i förhållande till elpriset och den utvecklingen så är bränslepriserna ”bara höga” och inte på den extrema nivå som vissa scenarion spår om elpriserna.
Löfström säger att det är bra för både privatpersoner och för staten att förbereda sig för om det kommer rusningar i elpriserna.
– Nyckeln är att förbereda sig så att man sover gott om natten. Samtidigt behövs det vissa satsningar från staten redan nu, så att man bygger förtroende för framtiden.
Minus 6,7 miljarder
Finansminister Annika Saarikko (C) lade för ett par veckor sedan fram sitt budgetförslag. Det landade på ett minskat underskott, men fortfarande saknas cirka 6,7 miljarder euro för ett nollresultat. Statsskulden beräknas växa till 164 miljarder euro under nästa år.
Satsningar för att minska på elkundernas belastning när priserna rusar kostar pengar. Finns det budgetutrymme med tanke på underskottet?
– Det finns ytterligare budgetutrymme trots att budgeten är på minus. Man måste komma ihåg att i den andra vågskålen finns osäkerhet och oro i samhället. Om alla drar i handbromsen samtidigt, om vi slutar handla och äta ute, får det en mycket större nettoeffekt på inkomster och sysselsättning, säger Mats Löfström.
– Sedan är det inte enorma satsningar vi talar om. Det gäller att ha beredskap för att vissa saker kostar, men samtidigt ha kvar förtroendet för ekonomin.
En annan faktor i budgetrian är att det är riksdagsval i april, och det här är sista chansen för regeringspartierna att få igenom sina önskemål.
Är det risk att budgeten kommer att innehålla mycket valfläsk?
– Vissa frågor är viktigare för vissa partier än för andra, och det är klart att det kommer att synas kanske ännu mer än vanligt i den här budgeten som är den sista riktiga före valet, säger Mats Löfström.
