Efterfrågan på ekologiska produkter har minskat kraftigt i och med pandemiåren och kriget i Ukraina som lett till stigande priser.

– Men det är svårtydbart. Konsumenterna tycker att allt är dyrt, men det är inte ekoprodukterna som stigit mest i pris, säger Sölve Högman, byråchef vid landskapsregeringens jordbruksbyrå.

Den åländska ekologiska produktionen bygger på vall och animaliska produkter. Men efterfrågan på ekologiskt kött minskar, de som vill ha ekologiska produkter vill ha de veganska alternativen.

– Efterfrågan finns inte på kött, vilket vi har gott om.

Sölve Högman menar att i samband med att programperioden för EU-stöden byttes i år ser en del producenter möjligheten att säga upp avtalet om ekologiskt produktion.

– Det är fler generellt sett som slutar med sin produktion vid programbyte.

Stöden styr

Enligt Sölve Högman är det inte någon dramatisk nedgång i den ekologiska produktionen, utan den är i paritet med nedgången i konventionell produktion. Det är till stor del de ekonomiska stöden som styr vad och hur man producerar. Stöden till jordbruket och även det ekologiska, betalas ut av landskapsregeringen och stöden delfinansieras av EU-stöd.

Både ekologiska producenter och odlad areal minskar, och minskningen har pågått några år, säger Sölve Högman. Ändå har Åland procentuellt sett en stor andel av åkermarken under ekologisk produktion.

– Nu är den 20 procent, men tidigare var den över 25 procent. Jämfört med övriga landet där det är 10-15 procent så ligger vi fortfarande högt.

Ett problem är att man producerar lite per odlad areal, produktiviteten för ekologisk odling är inte lika stor som för konventionellt.

Vad beror det på?

– Mycket handlar om gårdar som odlar vall för att maximera stödet. Det kan leda till att vallen inte har hög kvalitet, den kan vara gammal och näringsfattig.

Av de produkter på marknaden som är ekologiska har den ekologiska mjölkgården, som nu har upphört med sin ekologiska produktion, stått för en betydande del.

Sölve Högman säger att minskningen av vallodlingen inte har så stor påverkan på den ekologiska produktionen. Miljöeffekten är liten och en ekologisk lantbrukare får flera andra stöd, så det att man slutar odla ekologisk vall behöver inte betyda att man slutar odla vall.

Hållbarhet

Vad innebär det för hållbarhetsmålen och miljön om intresset för ekologisk odling minskar?

– Det är större än så. Ekologisk produktion är bara ett exempel på hållbar produktion som bygger på kretslopp och minimerande av användandet av resurser. Men problemet är hur vi ska få tillväxt i livsmedelsproduktionen. Den ekologiska produktiviteten är låg. Om vi hade 100 procent ekologisk odling med det utfallet skulle vi inte ha tillräckligt med mat.

Ur den aspekten är inte ekologisk produktion hållbar, den bidrar inte till försörjningsberedskapen, som blir allt viktigare.

– Det finns ingen sanning om vad som är helt och hållet hållbart, helheten måste fungera. Man har tittat på en total övergång till ekologiskt jordbruk och då behövs mer areal. Det innebär avskogning eftersom den odlingsareal vi har inte räcker till.

Sölve Högman säger att man måste tänka hållbart i alla sammanhang, även konventionellt jordbruk måste anamma kretsloppstänket för att utveckla det. Det kan innebära att avkastningskravet för den konventionella produktionen måste sänkas och då minskar skillnaderna mellan konventionellt och ekologiskt. Men de kan inte bli helt likställda.

– Det kommer alltid att finnas möjlighet inom konventionell odling till genvägar via kemiska produkter.

Han säger att teknik som GMO (genetiskt modifierad organism) som inte är tillåtet inom ekologisk odling, förmodligen kommer att utveckla lantbruket.

– Lantbruket kan ta stora hållbarhetssteg om man kan utnyttja den tekniken hållbart.

Sölve Högman säger också att klimatförändringarna ändrar förutsättningarna för jordbruket. Skadegörarna ökar och därmed utsattheten för odlingen, men där är den ekologiska odlingen mindre utsatt.

Intresse och efterfrågan

Sölve Högman säger att det ändå finns ett stort intresse för ekoodling.

– Många är duktiga producenter och har en ekologisk grundtanke. Det är som ett kall.

Han säger också att man inte lättvindigt kan växla mellan konventionell och ekologisk produktion.

– Lantbrukarna har investerat mycket i det, det handlar om mycket omställning och att få godkända djur.

Behövs ekologisk odling på Åland?

– Absolut, det finns efterfrågan.

Landskapsregeringen har satsat på att stöda det ekologiska lantbruket. Det är i motsats till i resten av landet gratis att certifiera sig som ekologisk producent och tidigare betalades investeringsstöd. Numera har man höga stödnivåer. Men samtidigt måste man se vad marknaden vill ha.  

– Det har varit mycket lamm- och nötkött, men det vill inte marknaden ha nu, nu är det trädgårdsprodukter.