I slutet av 1960-talet var fortfarande bara var tionde lagtingskandidat kvinna. Enligt Åsub ökade andelen till 40 procent vid valet 1995 och runt den siffran har antalet legat också vid de val som hållits sedan dess. 
Under onsdagen bjuder fyra lagtingspolitiker in till presskonferens. De vill lyfta fram de ljusare sidorna av att vara politiker, något de anser hamnat i skymundan för diskussionerna om ett allt hårdare debattklimat både i lagtingssalen och på sociala medier. 
– Det vi får höra när vi ringer runt och rekryterar kandidater är att många kvinnor tycker det är obehagligt med offentligheten, säger Annette Holmberg-Jansson (MSÅ).
Nätverk viktiga
Veronica Thörnroos (C) säger att hon under årens lopp lärt sig att uppskatta kvinnliga nätverk som ett stöd i lagtingsarbetet. Nu sitter hon i ett mötesrum på lagtingets femte våning med just ett sådant runt sig. Det består, förutom Thörnroos, av Ingrid Zetterman (Lib), Annette Holmberg-Jansson och Sara Kemetter. Tre av dem ingår i regeringsblocket och en sitter i opposition. 
Kvartetten betraktas säkert av vissa som en ganska udda kombination och de säger själva att de fått både positiva och negativa reaktioner. Men de fyra har aldrig hymlat med att de träffas och umgås även privat.
– Du måste lära dig skilja på sak och person – men det finns också politiska ämnen som vi inte diskuterar i den här gruppen eftersom vi är ense om att vi är oense, säger Veronica Thörnroos. 
Fått stöd
Ingrid Zetterman valdes in i lagtinget 2015. Hon hade då hört att det är ensamt att vara kvinna i politiken och tagit del av rikssvensk och finsk statistik om hur kvinnor i offentliga positioner i högre grad utsätts för hat och hot än män. 
– Men jag måste säga att jag blev positivt överraskad. Jag tycker att även de manliga politikerna i lagtinget, som kanske utifrån uppfattas som på gränsen till buffliga, är stöttande. 
Vid senaste val var det bara ett parti, Socialdemokraterna, som hade en majoritet kvinnor bland kandidaterna. Så ser det fortfarande ut bara veckor innan kandidatlistorna ska lämnas in. 
– Vi har 15 kvinnor och 13 män just nu, säger Sara Kemetter. 
Inom Centern har man upplevt att det i år är betydligt svårare än i förra valet att rekrytera kvinnor än män. Liberalerna har en 50-50-fördelning på sin lista just nu medan Moderat samling, som i förra valet hade en fördelning på 40 procent kvinnor och 60 procent män, nu har tappat i antal kvinnliga kandidater.
– Vi kommer inte att klara jämställdhetsbonusen som det ser ut nu, säger Annette Holmberg-Jansson. 
Ingen quick-fix
Partierna vill alltså attrahera fler kvinnliga kandidater. Men hur man ska göra det verkar vara en svårlöst ekvation och de fyras åsikter om hur man ska gå till väga skiljer sig till viss del åt. 
Ett sätt är, säger Ingrid Zetterman, att göra som gruppen gör nu, det vill säga att visa att det finns flera sidor av jobbet och att det finns nätverk för kvinnor som spänner utanför partigränserna. Ett annat är att partierna visar bredd i sin politik och släpper fram kvinnor på framstående poster så att det finns kvinnliga förebilder.
Men det handlar också om att till viss del förändra väljarbeteendet. 
– Män röstar på män i dag, vi behöver få dem att rösta jämställt, vilket kvinnor gör, säger Ingrid Zetterman. 
Många kvinnor ifrågasätter också om de sitter på tillräcklig kunskap för att sitta i lagtinget. Men gruppen påminner om att alla känner viss osäkerhet till en början.
– Jag minns när jag och Åke Mattsson valdes in, vi var ganska nervösa båda två och när salen var tom övade vi på att gå upp i talarstolen, säger Veronica Thörnroos. 
De hoppas att flera kvinnor nu ska välja tacka ja när de tillfrågas. I det nuvarande lagtinget är 30 ledamöter kvinnor. 
– Lagtinget ska ju spegla vårt samhälle, men så är det inte i dag. 

Annika Kullman