På måndagen presenterade idrottsminister Tony Asumaa (Lib) landskapsregeringens (LR) idrottspolitiska program. I programmet finns fyra särskilda utvecklingsområden: barn- och ungdomsidrotten, skolan i rörelse, seniorernas idrott och motion samt tillgänglighet. 
Undersökningar har visat att eleverna i årskurserna 5, 6 och 9 på Åland rör sig mindre än barn i övriga Finland. 
– Det är viktigt att barn och ungdomars fysiska aktivitet uppmuntras så tidigt som möjligt, säger Tony Asumaa. 
Han lyfter fram skolan som en betydelsefull arena.
– Det är viktigt att varje skola på sitt eget sätt inför mer rörelse och motion under skoldagarna. Det kan vara en  möjlighet att delta i olika aktiviteter under rasterna och att lektionerna avbryts för mikropauser med rörelse. 
Förutom de fyra fokusområdena noteras i programmet bredd- och motionsidrott, evenemang, idrottsutbyte och elitidrott. Det finns i dag, enligt Tony Asumaa, 70 idrottsföreningar och organisationer på Åland. Det totala antalet medlemskap i dessa är 14.000. Men det fordrar också ledare till verksamheterna. 
– En av åtgärderna är att vi tillsammans med Ålands idrott ordnar kampanjer för att rekrytera fler ledare och särskilt kvinnliga sådana. 
Överbyråkratisering
Dessutom ska LR, i samarbete med paraplyorganisationen Ålands idrott, se på möjligheterna att bilda en fristående ideell organisation med namnet Ålands skolidrotts- och fritidsförbund. Uppgiften ska vara att koordinera eftermiddagsverksamhet för skolbarnen i årskurs 1-6. 
Från Centergruppens sida ifrågasatte flera ledamöter det råd för idrott, motion och hälsa (RIMH), som LR avser tillsätta för tiden 2018-2022. Rådet, som tillsätts i början av december, ska ha åtta medlemmar och uppdraget blir att, i nära samverkan med Ålands idrott, kommunerna och tredje sektorn, tvärsektoriellt förverkliga programmet.
Jörgen Pettersson (C) påpekar att Ålands idrottsförbund skapades i förvissningen att därifrån ska ”den åländska idrotten och motionen skötas”.
– Innebär inte det nya rådet att man klampar in på Ålands idrottsförbunds område och gör någonting som någon redan håller på med? Det känns som att man byråkratiserar något som faktiskt inte borde byråkratiseras, säger han.
Ålands idrotts uppgift är, svarar Tony Asumaa, att handha den organiserade idrotten. 
– Idén med det idrottspolitiska programmet är framför allt att vi ska förbättra folkhälsan för alla grupper, också för dem som inte hör till den organiserade föreningsidrotten. 
Harry Jansson (C) tycker att Ålands idrott istället skulle ha getts ett större förtroende att hantera frågor som rör fysisk fostran i samhället.
– Jag tror att Ålands idrott har viktigare saker att göra än att förverkliga ett program som LR har skrivit, säger Tony Asumaa. 
E-sporten inte med
Jörgen Pettersson tycker också att e-sporten glöms bort i programmet.
– Den skapar inte så mycket fysisk kraft men däremot mental skärpa. 
Tony Asumaa säger att programmet i sig inte lyfter någon specifik idrott men att frågan om e-sport är intressant. 
– Jag är säker på att den framöver kommer att finnas som en registrerad sport under Ålands idrott. 
Sara Kemetter (S) föreslår en morot, där kommunerna kan tävla om vilken som är mest aktiv. Hon fick med sig ministern som tycker att det är en lysande idé. 
Ålands framtids Brage Eklund säger att programmet som sådant är viktigt men undrar hur kommunerna ska ha råd.
–  LR har ju prutat ner på landskapsandelarna
Enligt Tony Asumaa är ambitionen att kommunerna ska få en friskare befolkning, inte att de ska belastas ekonomiskt. 
Efter avslutad diskussion antecknades meddelandet för kännedom.

Annika Kullman