Efter en mandatperiod med högt reformtempo var det i dag dags för landskapsregeringen (LR) att göra ett bokslut av sin tid vid makten genom att lägga sin fjärde och sista landskapsbudget. Då de flesta reformer antingen redan genomförts eller är igångsatta är det en budget med få nya satsningar.
LR satte redan i regeringsprogrammet målet att skapa en ekonomi i balans, men i det nu aktuella budgetförslaget vänder trenden nedåt. Undersktotet slutar på minus 9,9 miljoner euro.
– Det är ett trendbrott mot det sämre, det får man säga. Risken är också stor att 2019 års bokslut hamnar på minus, säger Mats Perämaa.
I budgeten målas en ganska dyster bild av den åländska ekonomin de kommande åren, både i LR:s beskrivning och i Åsubs rapport över den åländska ekonomin. Tillväxten är låg, och den finländska ekonomin har börjat att vända nedåt liksom världsekonomin.
Detta gör att Mats Perämaa säger att de närmsta åren kommer en återhållsam ekonomisk politik att krävas, men också satsningar för att lyfta den åländska tillväxten. Mycket hänger också på om Ålands grundfinansiering, klumpsumman, höjs emd de tio miljoner som regeringen Sipilä utlovade i och med det nya ekonomiska systemet.
– Vi har ett stort finansieringsproblem. Befolkningen ökar med en procent, men det får inte genomslag i finansieringen. Kostnaderna ökar för att vi blir fler men vi kan inte mäta det mot nya intäkter, säger Mats Perämaa.
Läs mer om budgeten i Ålandstidningen i morgon fredag.

Jonas Bladh