Förfrågan från NTM-centralen till kommunerna gäller kommunernas vilja att ta emot flyktingar, men förfrågan är preliminär och det kan dröja innan beslut kan fattas i frågan.
– Ärendet är brådskande, men man behöver föra någon slags diskussion politiskt vilka möjligheter vi har att ta emot flyktingar, säger Mariehamns stadsdirektör Barbara Heinonen.
Staden har redan förberett sig att ta emot mellan tio och femton flyktingar under hösten enligt det flyktingprogram som staden själv beslutat om.
– Vi vet inte om det blir några ändringar i prioriteringarna med anledning av det här. Det måste vi diskutera med NTM-centralen, säger hon.
Tycker du att Mariehamn borde ta emot fler flyktingar med tanke på den rådande krisen?
– Säkert kan man utöka kvoten om det absolut skulle behövas, men det måste förberedas så att det utfaller väl. I allmänhet har mariehamnarna varit positiva till att ta emot flyktingar.
Saknas lediga bostäder
Finströms kommun har varit en av de åländska kommuner som aktivt valt att ta emot kvotflyktingar de senaste åren. Huruvida man kommer att hjälpa kvotflyktingar från Afghanistan framöver är en ekonomisk fråga, säger kommundirektör Erik Brunström.
– Den ekonomiska situationen i dag är inte bara ansträngd utan alarmerande och för närvarande finns det inga lediga bostäder i kommunen. Förutsatt att det uppstår och att ett emottagande ersätts är det ingen omöjlighet, men vår beredskap är sämre nu än tidigare.
Kommundirektör Christian Dreyer vill inte kommentera Jomalas linje.
– Det är en politisk fråga, så det är inget jag kan kommentera innan det har diskuterats inom kommunen, säger han.
