De senaste månaderna har anklagelserna haglat mot Båthuset och dess elbåtsprojekt. Det har hävdats att det inte ens finns något projekt, och att personerna bakom ansökan har använt de dryga 25.000 euro de fått i stöd till helt andra saker. Eller att den topphemliga båten dumpats under ett träd i Emkarby. Sedan en dryg vecka finns dessutom en konkursansökan riktad mot Båthuset i Mariehamn.Just konkursansökan är problematisk för bolaget, på flera sätt. Det är nämligen genom Båthuset i Mariehamn som Hans och Johanna Johansson sökt och fått stöd för sitt elbåtsprojekt. Företaget lämnade nyligen in sin slutredovisning till landskapet, där man begär att få ut 15.800 euro av det stöd man tidigare fått beviljat. Men nu stoppar näringsavdelningen utbetalningen, åtminstone tills vidare.– Den här konkursansökan som kommit in gör att vi måste bedöma även andra aspekter än de rent tekniska i ansökan. Det finns ett krav i våra stödprinciper att vi inte får stöda företag som är på obestånd. Om de inte lyckas reda upp det här ser jag inte att vi kan betala ut något stöd, säger Kenneth Åkergård, finansieringshandläggare på landskapet.
40 fot långt skrovBara några dagar efter att nyheten om konkursansökan kommit ut kontaktas Ålandstidningen av personerna bakom företaget Båthuset i Mariehamn. De vill visa upp båtprojektet för att skingra alla tvivel om att det finns ett seriöst projekt bakom de stödpengar som betalats ut.Hans och Johanna Johansson möter oss ute vid sina nya lokaler på Hellesby gård. Vi leds in i en hall som till största del upptas av ett stort, flatbottnat glasfiberskrov. Företagarparet berättar entusiastiskt om den speciella, 40 fot långa skrovformen, en så kallad sea sled (sjökälke) och tekniken de använder för att bygga den.– Om en månad ska vi testa den på vattnet. Den ska ha en marschfart på 30 knop, men toppfarten blir 70 plus, säger Hans Johansson.De förklarar att den skrovliknande sak som låg under ett träd i Emkarby var en så kallad plugg som användes för att ta fram skrovprototypen. Men eftersom de antagligen blir tvungna att göra förändringar i skrovets form när man testar prototypen kommer denna plugg aldrig att användas igen.Än så länge är skrovet tomt, men längre fram ska det fyllas med bland annat 2,5 ton titaniumskyddade batterier och två Tesla-motorer. Det är därför man arbetar med att ta fram en helt ny skrovtyp. 2,5 ton batterier och två separata drivlinor tagna ur några krockade Tesla Model S är inget man bara kan installera i en vanlig båt.
Ligger i framkantSjälva skrovet är nämligen bara halva projektet. Den andra halvan består av att plocka isär två högteknologiska, kraschade elektriska sportbilar från Tesla Motors och konvertera dem till något som fungerar till havs. Något som inte är fullt så enkelt som det låter.Vi åker till en annan lokal, ett litet garage i Mariehamn där Hasse Holmström, Tesla-fantast och en av Ålcoms grundare, släpper in oss. Inne i det lilla kyffet möts vi av en alldeles fantastisk mängd sladdar, en enorm batteriplatta, en motor och flera skärmar.Hasse Holmström slår sig ner vid datorn och berättar kort hur det fungerar att ta kontroll över det avancerade system som en Tesla bygger på. Speciellt mycket hjälp av tillverkaren får han inte.– Det är helt omöjligt att få tag i Tesla-komponenter på något annat sätt än från kraschade bilar. Vi har bra ingångar i Tesla, men ändå går det inte. De enda som hittills har fått köpa komponenter är Toyota och Mercedes, och det var för att de varit delägare i Tesla. Så jag måste lösa allt själv. Men det var det som var lockande med att ta sig an det här. Det är lite som att lösa ett hexadecimalt sudoku.Finns det ingen som gör något liknande?– Det finns ett team i USA som konverterar elbilar och de har en kille som kartlägger Teslas drivlina, han har till och med en egen webcast (en videosändning på nätet, reds anm). Vi har kommit längre än dem, skillnaden är att vi inte har en webcast som skryter om det. Att konvertera en Tesla till en båt har så vitt jag vet aldrig någon försökt sig på tidigare.Har du någon kontakt med Tesla Motors?– Jag har kontakt med Tesla, ända upp i ledningsgruppen globalt. De tycker att projektet är roligt och att vi ska berätta hur det går, men som företag kan inte Tesla ge något officiellt stöd till någon som ägnar sig åt reverse engineering (omvänd ingenjörskonst, reds anm) på deras produkter. Men de vill komma och provåka båten när vi är färdiga!Hasse Holmström arbetar som konsult i projektet. Han äger ingen andel i Båthuset i Mariehamn, men har gått in med en del pengar i det EU- och landskapsstödda projektet.– Jag äger en del av konceptet. Det betyder att om de säljer många båtar tjänar jag lite på varje båt. Jag är i huvudsak med för att det är ett roligt projekt, men de får gärna sälja 30 båtar i framtiden, då har det varit värt besväret många gånger om!
SamarbeteI en artikel i Nya Åland som publicerades för snart en månad sedan beskylldes Båthuset för att i sin stödansökan ha ljugit om vilka företag man samarbetar med i elbåtsprojektet. Enligt artikeln hade reportern förgäves försökt få Lindkvist Consult att bekräfta att man har ett samarbete med Båthuset.– Om vi inte har något samarbete med dem, hur kan det då komma sig att det är Lindkvist som tagit fram ritningen på båten? frågar Hans Johansson och pekar på en skiss som hänger på väggen.Vi kontaktar Sune Lindkvist som bekräftar att han tagit fram skissen via sitt bolag.– Ja, jag har utfört ett ritningsjobb åt Båthuset enligt deras önskemål. Hittills har jag bara ritat skrovet och skissat på däcks- och inredningslayouten, vilket var mitt uppdrag.Att sedan inte alla företag man listar känner till projektet säger Hans Johansson har en naturlig förklaring.– Vi har köpt grejer av alla de företag vi räknar upp i ansökan, men inte talar vi om för alla vad vi ska ha sakerna till. Så det är inte så konstigt att vissa av dem inte känner till projektet.Hasse Holmström har som sagt själv kontakt med Tesla, ett av de företag som nämns i ansökan, och han har även bollat idéer och tagit hjälp av en rad experter.– Vi har haft folk här från Finland som jobbar som konsulter inom bilindustrin och i somras spenderade en bilintresserad ”nörd” från USA i princip hela sin semester här på Åland för att hjälpa till.
Hotas av konkursKonkursansökan som hänger över Båthuset i Mariehamn är däremot ett reellt hot.– Vi har faktiskt inte blivit delgivna konkursansökan än, vi fick läsa om den i tidningen, säger Johanna Johansson.– Nu diskuterar vi saken med Alandia och vi ska komma med en betalningsplan. Det här kom som en kalldusch i projektets slutskede. Jag tycker att det är lite dumt gjort av Alandia, nu riskerar de att andra fordringsägare blir utan sina pengar. Om konkursen går igenom ryker stödet och det som vi redan fått i stöd återkallas, säger Hans Johansson.Varken Hans eller Johanna Johansson sticker under stol med att Båthuset i Mariehamn har ekonomiska problem och att allt kan sluta med en konkurs. Som orsaker till de ekonomiska problemen nämner de att marknaden för segelbåtar inte återhämtat sig från nedgången i samband med finanskrisen samt att de inte fått tillräckligt många reparationsjobb från försäkringsbolaget.– Det var Alandia som lockade oss till Åland. De sa att vi skulle flytta hit och att det fanns massor med jobb här, säger Johanna Johansson.– Efter ett tag såg vi att det inte fungerade, att vi inte fick så många jobb, säger Hans Johansson.Och detta har gjort att ni bland annat inte kunnat betala era hyror?– Ja, så är det. Men vi har hela tiden haft inställning att vi ska reda upp alla de skulder som finns, säger Hans Johansson.

Fredrik Rosenqvist