Sin tid i Europaparlamentet beskriver Nils Torvalds som fyllt av kriser: Den grekiska eurokrisen, Brexit, covidpandemin och kriget i Ukraina. De senaste fem åren har hans arbete särskilt kretsat kring klimatförändringen.
De mest aktuella EU-frågorna inför valet är framför allt kriget i Ukraina, Europas säkerhet och det fortsatta klimatarbetet, säger han.
Vad skulle du säga är den viktigaste frågan ur ett åländskt perspektiv?
– Ur ett åländskt perspektiv handlar det främst om på vilket sätt Åland kan få sin röst hörd i EU-sammanhang och det är någonting som naturligtvis berör. Ålänningarna har länge krävt sin egen parlamentariker och på den punkten har jag hela tiden understött det kravet.
Bland aktuella teman för Åland nämner Nils Torvalds sjöfarten och skyddsjakten på havsörn.
Varför är det viktigt för ålänningar att rösta i EU-valet?
– En stor del ramarna för finländsk lagstiftning, som sedan övergår till att vara också åländsk lagstiftning, kommer från EU, och då är det naturligtvis jättebesvärligt om Åland så att säga inte finns med i den utvecklingen.
För ålänningarnas del är fiske-, sjöfarts- och jordbruksfrågor viktiga, särskilt en förenkling av böndernas administrativa börda.
– Det finns mycket som tyder på att den gemensamma jordbrukspolitiken kommer att ändras de närmaste åren.
Inför årets val finns flera frågor som inte har lyfts i tidigare val, noterar Nils Torvalds.
– Det är Israel-Palestina-frågan, det är Ukraina-frågan, det är kanske sättet på vilket EU har drivit sin lagstiftning, att den ibland för oss känns som överdrivet detaljerad.
Han förutspår ett högre röstdeltagande i år jämfört med tidigare val.
– Jag tror att människor helt enkelt känner sig mer som EU-medlemmar i dag än vad man kände för 15 år sedan. Och det finns ju en hel ny generation av EU-väljare som egentligen har levt hela sitt liv som EU-medlemmar.
Måste vara alerta
Nils Torvalds förutspår att högern och ytterhögern får större inflytande efter valet, och att större krav kommer ställas på samarbetet mellan partigrupperna i mitten. Överlag har splittringarna ändå inte ökat.
– EU-parlamentet är på det sättet ett lite besynnerligt organ, det finns en oerhört stark vilja att alltid hitta de nödvändiga kompromisserna, eftersom utan kompromisserna förlorar parlamentet sitt inflytande i lagstiftningsprocessen.
För att Åland ska kunna göra sin röst hörd i EU måste landskapsregeringen vara på alerten och följa med vad som är aktuellt inom EU-politiken, menar han.
– Möjligheten att påverka beslut hänger hemskt mycket på hur tidigt man kommer in i själva beslutsprocessen.
Efter valet planerar Nils Torvalds att skriva om de erfarenheter han har fått efter tolv år som Europaparlamentariker.
– Eftersom jag har sysslat med att skriva hela mitt liv egentligen är det naturligt, och så länge man har något kvar mellan vänster och höger öra så är det kanske att utnyttja de resurserna.
