Att få titeln vice lantråd innebär att man är nummer två i landskapsregeringen.

– Jag träder in när lantrådet inte är på plats. Det gäller att ha samma grundinformation som lantrådet har, säger Annika Hambrudd om uppdraget i den nya landskapsregeringen.

Det är andra perioden på raken som hon har posten som utbildningsminister.

Varför ville Centern ha den här posten?

– Både utbildning och kultur är centrala självstyrelsepolitiska frågor där vi har egen behörighet, och det är viktigt för oss.

Att Annika Hambrudd fortsätter som utbildningsminister betyder att startsträckan är kortare och att hon får fortsätta med det hon påbörjat, säger hon.

De frågor som följer med från förra mandatperioden är bland annat den kulturpolitiska strategin, ett kostnadsfritt gymnasium och revideringen av barnomsorgs- och grundskolelagen.

– Det är ett rätt stort lagstiftningspaket som blev klart förra mandatperioden och vi måste se hur det blivit i praktiken. Till exempel har det administrativa arbetet för personalen ökat.

Kommunerna har också meddelat att den subjektiva rätten till barnomsorg inte fallit väl ut för dem.

– De stora kommunerna upplever att barnen ökat i antal och är längre på dagis. Det är viktigt att ha fokus på barnens bästa.

Även om lagen är färsk föll den inte ut som man tänkt.

– Lagen behövde ändras på grund av ändrad familjeledighetslagstiftning och det ska inte vara avgörande om du är studerande eller hemma med yngre barn, för att få en plats.

I den gamla lagen diskriminerades papporna, de hade inte rätt till en dagisplats för äldre barn om de var hemma med ett yngre. Rätten gällde endast mammorna.

Blir inte det här en fråga där föräldrars önskan ställs mot dagispersonalen åsikter?

– Det skulle behövas ett mer förstående mellanläge, och när kommunerna säger att man får fler barn på dagis är det jätteviktigt att hitta en balansgång.

Ny portfölj

Annika Hambrudd fick också ansvaret för det nya området barn och ungdom.

– Det är ett övergripande ansvar, medan det involverar alla ministrar i all lagstiftning. Min uppgift är att bevaka att barn och ungas situation inte försämras och att vi följer barnkonventionen.

Lagstiftningen med att göra hela gymnasialstadiet kostnadsfritt fortsätter, man ska också titta på att sänka studiestödet ytterligare i och med att kostnaderna för de studerande minskar.

Ålands folkhögskola ska införlivas med Åland gymnasium och på folkhögskolan planerar man en ny linje där nyinflyttade ålänningar och ungdomar som behöver stärka sina betyg kan få en plats. Det ska också bli kostnadsfritt.

I grundskolan vill man stärka läs- och skrivfärdigheterna och även matematiken.

– Här gäller det att inte uppfinna hjulet på nytt utan att titta på vad som finns. Vi låter experterna säga vilket som är det bästa sättet.

I regeringsprogrammet nämns också hemundervisarna, som är ett ökande antal på Åland.

– Det är inte ett problem, vi vill ha inflyttning till Åland. Men i nuvarande lag står att tillsynen ska ske en gång per termin. Om eleven inte nått målen dröjer det till nästa termin innan man gör en uppföljning. Det behövs snabbare tillsyn.

I dagsläget krävs endast en anmälan om att man har hemundervisning. Landskapsregeringen ser på möjligheten att införa tillståndsansökan för att få hemundervisa.

– Det är för att föräldrarna ska förstå att här ska man följa vår läroplan. Det finns några tillfällen där det inte fungerat tillfredsställande och det är landskapet som har det yttersta ansvaret.

Uppsving för idrott och kultur

Inom idrottens område finns det behov av en ny idrottslag för att ersätta den som Annika Hambrudd kallar gammalmodig. Hon ser ett stort engagemang inom idrottsrörelsen.

– Det har varit ett fantastiskt uppsving efter pandemin. Det finns 14.000 aktiva inom föreningar som får finansiering via Ålands idrott.

Idrottsturismen behöver utvecklas, men där är det inte nödvändigtvis föreningarna som får den stora vinsten.

– Men man kan titta på system så att även idrottsföreningarna kan få ökade inkomster.

Annika Hambrudd vill fortsätta satsningen på att få barn och unga i rörelse. Det kan vara i samband med skoldagen, på fritiden och i samarbete med föreningar och kommuner. Därför lanserar man också fritidssedlar, som ska fungera som ett slags presentkort till olika aktiviteter. Men formen är inte klar, säger Annika Hambrudd.

Inom kulturen finns det planer på att utveckla Kulturkraft, en plattform där skolor kan boka in kulturupplevelser för sina elever.

– Det skulle jag vilja utveckla till att gälla även andra än skolor.

En annan kultursatsning är att inleda förarbetet med hur Alandica ska drivas när det nuvarande avtalet går ut 2028.

– Kultursektorn är inte nöjd, det behöver bli ett levande hus även dagtid. Till exempel skulle Nipå (Nordens institut på Åland, reds anm) kunna vara där.

Hur passar satsningarna inom ditt område ihop med de sparkrav ni har satt?

– Det finns rätt mycket man kan göra, det gäller att vara kreativ. Det kan balanseras av ökade inkomster, genom idrottsturism, utbildning som gör att folk kommer till Åland, vuxenutbildning som ger kompetent personal. Om vi har välmående människor får vi ner kostnaderna.