17 avtal mellan landskapsregeringen och privata markägare undertecknades före årsskiftet för att skydda skyddsvärda biotoper på Åland.

Naturvårdsintendent David Abrahamsson vid landskapsregeringens miljöbyrå säger att det ännu finns några ansökningar som man ska behandla inom de närmaste veckorna. Om markområdet klarar kriterierna och markägaren godkänner ersättningen och villkoren skriver man avtal.

Bakgrunden är programmet för att utöka skyddade naturområden på Åland. Enligt EU:s strategi för biologisk mångfald och den åländska hållbarhetsagendan ska Åland ha tio procent av land- och vattenområdena skyddade senast 2030. Medel för att ersätta markägare fanns i budgeten för år 2023 och även i år finns det pengar för frivilligt biotopskydd.

– Vi tog fram ett program för det här i augusti 2023 och deadline för ansökningar var den 31 oktober, säger David Abrahamsson.

Informationen skickades ut i olika kanaler för att nå markägare. Initiativet till att skydda ett område kommer från markägarna och miljöbyrån kontrollerar sedan området.

– Ja, vi gör fältbesök och har även en del data elektroniskt.

Virket avgör värdet

Avtalen skrivs för tio år i taget och ersättningen är en engångsutbetalning.

– I Finland finns ett system som varit grund för det. Alternativen är avtal på tio år, 20 år eller permanent. Där har det visat sig att tio år eller permanent fredning är det mest populära. Vi har valt tio år för enkelhetens skull, men det är möjligt att få permanent avtal också.

Markägaren får en ersättning som betalas ut på basen av värdet på det virke som finns i området och på en beräknad tillväxt. Summan för de 17 ingångna avtalen blir sammanlagt cirka 80.000 euro.

– Vissa områden är bergiga och steniga, medan andra områden kan vara extremt virkesrika.

Skyddet innebär att byggnation och avverkning inte är tillåtet, medan jakt, bär- och svampplockning fortfarande tillåts.

Gröna korridorer

Orsaken till att man erbjuder ersättning till privata markägare att frivilligt skydda sina markområden är att Åland har väldigt lite skyddad natur, säger David Abrahamsson. Den totala andelen skyddade landområden är 2,57 procent, jämfört med Finlands tio och Sveriges 14,6 procent enligt siffror från landskapsregeringens hemsida.

David Abrahamsson tror inte att de aktuella skogsområdena kan räknas in som skyddad natur enligt EU:s och hållbarhetsagendans kriterier. Men skogarna behöver ändå skyddas.

– Andelen åländska skogar i naturtillstånd blir mindre och mindre på grund av aktivt skogsbruk och att det byggs mycket. Dels vill vi ha natur kvar, dels vill vi skydda områden i närheten av lagskyddade naturområden. Det ger en buffertzon och även gröna korridorer mellan naturområden.

Det finns även möjlighet att lämna in intresseanmälan under 2024, pengarna är beviljade i landskapets budget för detta år.

– Jag får känslan av att det politiska stödet är stort och att det kan fortsätta, säger David Abrahamsson om framtida stöd.