Tankesmedjan Aktion 2021 bildades för två år sedan av en grupp politiker och professorer som var bekymrade över den åländska ekonomin.Gruppen har sedan dess presenterat flera delrapporter med förslag på åtgärder kring kommunernas respektive landskapets ekonomi samt näringslivets tillväxt.

I fredags hölls ett nytt möte med de åländska partiledarna. Aktion 2021 presenterade då ny information kring kommunernas och landskapets ekonomi.

När det gäller den kommunala sektorn har gruppen den här gången specifikt fokuserat på inkomstskattesatserna på Åland och i övriga Finland.

Stor skillnad

Mats Perämaa, som tidigare varit finansminister i två mandatperioder, säger att det som i dag i praktiken skiljer de åländska kommunerna från de finländska vad gäller ansvarsområden är att gymnasialstadieutbildningen sköts av de finländska kommunerna medan de åländska kommunerna, via Kommunernas socialtjänst, sköter socialvården.

Hur hårt invånarna beskattas skiljer sig dock åt. Den genomsnittliga kommunalskatten på Åland är 17,49 procent och i övriga Finland 7,38 procent.

– Det här skulle vara väldigt intressant att analysera närmare – att precisera de olika kompetensområdena och titta på lagstiftningen för att göra en riktig jämförelse.

Aktion 2021 säger att de åländska kommunerna i år uppbär cirka 110 miljoner i kommunalskatt. Skulle den åländska kommunalskatten sänkas till Finlands genomsnittsnivå skulle det innebära att 46 miljoner i stället flöt in till kommunerna.

Flera faktorer

Gruppen uppmanade i fredags partiledarna att jobba för att utredningen beställs, och det lämpligen av Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub). Förutom att jämföra kommunernas ansvarsområden skulle utredningen förhoppningsvis klargöra kostnaderna för den kommunala serviceproduktionen samt belysa skillnaderna i intäkter.

– Det handlar om att göra en jämförelse av hur stor skillnaden verkligen är och sedan bedöma vad det beror på. Vi tror att skillnaden beror på att vi, åtminstone på vissa områden, har en lite bättre service och säkerligen en större personaltäthet. Småskaligheten kan också spela roll till exempel när det gäller personaltätheten, så helt lätt är det inte att utreda, säger Mats Perämaa.

Roger Jansson, tidigare riksdagsman och lantråd, påpekar att man i Mariehamn, åtminstone för tolv år sedan, låg på en 30 procent högre personaltäthet inom barndagvården än kommunerna i Finland.

– En del av förklaringen är alltså att vi har guldkanter i vår service jämfört med Finland. Men hur stor är guldkanten inom de olika områdena och är vi beredda att betala för den om man får fram en prislapp på den?

Känslig fråga

Majoriteten av partiernas företrädare ansåg, enligt Aktion 2021, att tanken att låta göra en utredning är intressant och att det skulle vara bra att ha ett korrekt faktaunderlag inför den fortsatta kommundiskussionen. Ingen motsatte sig uttryckligen förslaget.

– Vi har någorlunda goda förhoppningar om att den här eller nästa landskapsregering ska låta beställa utredningen, säger Mats Perämaa.

Han konstaterar att den åländska debatten om huruvida stora eller små kommuner är mer ekonomiskt effektiva stundvis är ganska upphettad.

– Det går inte att komma till ett svar på den frågan om man inte har något att basera uttalandena på. Nu är det känslor som styr diskussionen.

Aktion 2021 vill i dag inte ta ställning till eventuella kommunreformer. 2021 förde dock gruppen fram ett alternativ med en ändrad ledningsstruktur, som på sikt skulle kunna minska kommunernas personalkostnader samt effektivisera driften och samordningen.

– Men det blev ganska vildsinta diskussioner ute i kommunerna om det, så vi har valt att lämna bort det i vårt vidare arbete, säger Roger Jansson.

Trots budgetunderskott

Vad gäller landskapets ekonomi har gruppen tittat på två frågor. Den första gäller varför politiker signalerar att landskapets likviditet är god trots stora budgetunderskott.

En genomgång av den här periodens budgetar visar tre typer av avvikelser från det normala, enligt Aktion 2021. I några omgångar har uttag på totalt 35 miljoner euro gjorts från Paf-medlen. 31,6 miljoner extra som gått till likviditeten utgörs i sin tur av så kallade ”puckelpengar” – det vill säga medel som kommit till i övergången från det gamla ekonomiska systemet till det nya.

Det nya ekonomiska systemet ger också mer pengar, åren 2021-2023 uppskattningsvis totalt 38 miljoner euro.

– Det här är en förklaring till varför kassan fortfarande är god, säger Mats Perämaa.

Aktionsgruppen och partiledarna diskuterade även förslaget till det finanspolitiska ramverk som LR har lämnat till lagtinget. Gruppen ville höra partiernas tankar om till exempel skuldsättningen och om när intäkter ska täcka utgifter.

– Det är ju det här som borde diskuteras av politikerna eller lagtingskandidaterna just nu, men det finns inget underlag, ingen vet hur statusen är för ekonomin och ingen vet hur man ska uppnå en ekonomi i balans.

Fortsätter arbetet

Företrädarna för Aktion 2021 har tidigare uttalat en viss frustration över bristen på respons och åtgärder från politikernas sida. Men nu har alltså gruppen noterat en tendens till förändring i hur deras tankar och förslag tas emot.

– När vi genom åren utvecklat vår pedagogik och blivit tydligare är det svårare att påstå att det vi säger inte stämmer, säger Roger Jansson.

Samtidigt har inte de åländska siffrorna blivit bättre.

– Problemet har över tid kommit närmare politikerna, säger styrelseproffset Sven-Harry Boman.

Gruppens medlemmar upplever att det frivilliga arbete de lägger ned åtminstone gör en viss skillnad. Man har heller inga planer på att sluta mana till politisk diskussion kring de här frågorna. Målet är att få till mandatöverskridande överenskommelser.

– Det är väldigt viktigt att vi kan få in vårt basmaterial och våra synpunkter som underlag för regeringsprogrammet, säger Roger Jansson.

I fredagens möte med Agenda 2021 medverkade representanter för alla partier utom Ålands framtid, som meddelat förhinder, och Åländsk demokrati.

Fotnot. I artikeln angavs först felaktigt att Obunden samling inte deltog i fredagens samtal. Det korrekta är att Åländsk demokrati inte hade en representant på plats, medan Obunden samling närvarade.