Den senaste vintern tillbringade Ilpo och Laila Forss från Mariehamn som vanligt i sitt hus i Portugal. Med coronasituationen som den är var det inte utan oro de planerade vårens hemresa.
Eftersom rutten gick via Arlanda kontaktade de den svenska gränspolisen, som återkom med beskedet att man inte behöver kunna visa upp ett negativt covidtest om man endast är transitresenär.
Styrkta av beskedet steg de på flyget från Lissabon till Stockholm på måndagen innan påsk, med en övernattning bokad på flygplatsen och en flygbiljett vidare till Mariehamn i bakfickan. De fick inte användning för någondera.
Gränspolisen på Arlanda meddelade det över 70-åriga paret att det inte finns någon möjlighet för transitresor och att de skulle skickas tillbaka till Portugal. Eftersom nästa flyg dit skulle gå på torsdagen var de tvungna att stanna på flygplatsen till dess.
De fick dock inte röra sig fritt, utan hänvisades till en utgång som skärmats av för att hysa just avvisade resenärer. Ilpo Forss beskriver en svår vistelse.
– Vi var ett 20-tal fångar som övernattade där. Vi fick utfällbara tältsängar att sova på som man fick placera någonstans där man hittade plats bland alla andra, säger han.
Moment 22
Eftersom de var de äldsta övernattarna var det flera som hjälpte dem så gott de kunde, men då ingen hade blivit tilldelad varken täcken, kuddar eller sängkläder var det inte så mycket som kunde göras för att paret skulle få en bekväm nattsömn.
Efter flera försök hos gränspolisen fick de till slut ett par filtar att dra över sig. Belysningen i väntsalen var dock påslagen dygnet runt och gjorde det i det närmaste omöjligt att sova.
Det fanns heller ingen plan för att ge de strandade passagerarna mat. På måndag kväll hänvisades de till vad Ilpo Forss kallar ”några torra brödskivor”. På tisdag fick de varsin portion färdigmat som kunde värmas i en mikrovågsugn som placerats i väntsalen.
I det här skedet stod det också klart att Portugal nu krävde ett negativt covidtest vid inresa, något Ilpo och Laila Forss inte kunde arrangera i sin isolering på Arlanda. Beslutet från gränspolisen kvarstod dock: de skulle tillbaka till Lissabon.
– Det blir ju ett moment 22. Ska vi tvingas flyga fram och tillbaka mellan Stockholm och Lissabon? berättar en märkbart frustrerad Ilpo Forss.
Kunde inte släppa
Paret kontaktade Finlands ambassad i Stockholm i förhoppningen att de kunde idka påtryckningar på gränspolisen att släppa dem vidare till Mariehamn, men utan resultat.
Under tisdagen aktiverade sig dottern Jutta Linde i föräldrarnas öde. Hon vände sig till landskapsregeringens coronatelefon och fick genom den kontakt med juristen Camilla Hägglund-Palmqvist.
Den vana juristen beskriver situationen som ”helt otrolig!” och något hon bara inte kunde släppa, även om ärendet egentligen inte hör till hennes arbetsområden.
– Eftersom jag är jurist funderade jag först på vems ärende det är och kom fram till att det är utrikesministeriets sak. Paret hade alltså gjort helt rätt som kontaktat ambassaden eftersom det är rätt väg in för vanliga medborgare, säger hon.
Hon tipsade dottern om att kontakta Sveriges konsulat eftersom de eventuellt kunde vara en alternativ väg fram till relevanta svenska myndigheter. När inte heller det gav något resultat borde hon egentligen ha lagt ner ärendet.
– Men jag kunde bara inte släppa det! Jag tyckte situationen var alldeles förskräcklig och började fundera på vad jag kunde göra.
Tack vare sin bakgrund som både polismästare och bevakningschef på tullen har hon ett brett nätverk inom dessa myndigheter i Sverige, och ringde därför en kollega som jobbar på polisen i Stockholm. Denna kunde inte göra något, men råkade ha en kusin som jobbade som vakt på Arlanda. Kusinen kunde i sin tur ta reda på kontaktuppgifter till gränspolisen på Arlanda.
Papper och penna
Camilla Hägglund-Palmqvist fann sig alltså senare på dagen i telefon med vakthavande vid gränspolisen på Arlanda, och kunde genom att föra en informell diskussion ta reda på vägen ut ur den besvärliga situationen.
Det framkom att paret Forss inte kunde göra något åt problematiken kring att flygplatsen inte har möjlighet att ta emot transitpassagerare. För att komma in i landet skulle de alltså vara tvungna att visa upp ett negativt coronatest, något som inte var möjligt att uppbåda.
Däremot kunde de överklaga själva utvisningsbeslutet och begära att bli utvisade till Finland i stället.
– Vakthavande på Arlanda var väldigt trevlig och sade: ”de kan komma hit till mig och skriva överklagan, det är enkelt, och jag har papper och penna”. Så jag ringde dottern som i sin tur ringde sina föräldrar.
Ilpo och Laila Forss skyndade till vakthavande gränspolis och skrev sin överklagan, och en halv timme senare hade de beslutet: De fick åka till Mariehamn.
Motstridiga
Väl hemma på Åland reflekterar Ilpo Forss över deras goda tur.
– Alla de andra stackarna flyger tillbaka i kväll (läs: torsdag kväll). De kom från många olika länder men hade mellanlandat i Portugal, och nu måste de flyga dit igen.
Han är tacksam mot coronatelefonen och Camilla Hägglund-Palmqvist som engagerade sig i deras ärende trots att de inte måste. Han vill inte att någon skugga ska falla på de enskilda gränspoliserna på Arlanda.
– De gjorde ju bara sitt jobb och har sina regler att följa, men den här gången klickade det någonstans i systemet. En av dem medgav också till mig att reglerna har tillkommit snabbt och att de ibland strider mot varandra, säger han.
Camilla Hägglund-Palmqvist å sin sida är glad över att kunna hjälpa till i en besvärlig situation. Även hon poängterar att ingen egentligen gjort fel.
– Man kan inte få förhandsbesked i sådana här fall, och bara svenska medborgare får göra coronatest på Arlanda. Men jag kunde ändå bara inte släppa det, säger hon och summerar sin insats:
– Det var flyt helt enkelt, och lite extra envishet.
