Höga mullhalter innebär bördiga åkermarker, som i sin tur ger goda förutsättningar för bra skördar.
Ålands Hushållningssällskaps sommarpraktikant Emma Ryding, har gjort en sammanställning av markkarteringsprover tagna från alla gårdar på Åland från 2009 till 2020.
Mull är den organiska delen av jorden, och består av förmultnade delar av växter och djur som bryts ner av bland annat daggmaskar, bakterier och mikroorganismer som finns i marken.
Av alla jordar som markkarterades klassas 92 procent som mullrika eller mycket mullrika. Endast fem procent anses som mullfattiga.
Den optimala zonen gällande mullhalter är 3,4 procent.
– Inom Europa är det vanligare att man ligger under den optimala zonen, säger Emma Ryding.
Sammanställningen ger en överblicks-bild av mullhalterna på Åland.
– Varje gård tar ett jordprov vart femte år, och gårdarna kan ta proverna från olika platser.
Åland ligger inte i en riskzon. Det är överlag bättre att ha högre än lägre halter av mull.
– Man har fler problem om mullhalten är låg. Då kan man till exempel få dålig näring i jorden och dålig jordstruktur, vilket leder till dåliga skördar.
Resultaten från sammanställningen visar att utvecklingen är stabil, mullhalterna varken ökar eller minskar.
– Trenden är att det inte finns någon. Det ser jämnt ut, läget kan anses vara stabilt.
