Enligt ett EU-direktiv ska alla medlemsstater ta fram en havsplan som redogör för befintliga och framtida verksamheters förutsättningar att fungera sida vid sida på ett hållbart sätt. Den åländska havsplanen som har framarbetats under flera års tid har efter två remissrundor nu klubbats i landskapsregeringen.

– Det känns skönt att vi nu har kommit i mål med projektet och jag tycker att vi har fått till stånd en framåtsyftande och bra havsplan, säger utvecklingsminister Alfons Röblom.

Att havsplanen och havsvattenfrågor engagerar ålänningar har under resans gång tydliggjorts genom ett stort antal remissvar under remissrundorna. Redan vid den första rundan inkom ett 70-tal remissvar, bland dem många starka reaktioner på att havsplanen innefattade privatägda vatten.

– Det tog vi till oss och gjorde bedömningen att vatten innanför byarågången redan omfattas av kommunal planering och behöver därför inte ingå i havsplanen. I stället fokuserade landskapsregeringen på allmänna vatten, säger Alfons Röblom.

Inga fiskodlingsmarkeringar

Kritik har även riktats från kommuner mot avsaknaden av resurser för att planera kustvattenområden.

– Och det är viktiga synpunkter, där är jag beredd att ta en dialog med kommunerna.

I det andra förslaget till havsplan föreslås bland annat en fiskodling vid Sälskär. Förslaget har stött på massiv kritik, vad sägs i den slutliga versionen i den frågan?

– Vi har inte tagit med några fiskodlingsmarkeringar i havsplanen. Här är det viktigt att komma ihåg att alla redan existerande fiskodlingar finns på privata vatten, som ju inte finns med i planen. Sedan ett antal år tillbaka krävs att en lokaliseringsplan med gedigna kriterier tas fram för vilka områden inom allmänna vatten som kunde tänkas vara lämpliga för en fiskodling. En sådan plan finns ännu inte, men det är något som ska tas fram. Och innan det arbetet är utfört tar vi inte med några nya markeringar i havsplanen.

Alfons Röblom påminner om det faktum att havsplanen är ett levande dokument som inom en sexårsperiod kommer att uppdateras.

Men påverkar det stora motståndet mot fiskodlingar hur ni tänker runt den uppdateringen?

– Ja, naturligtvis. Att över 550 ålänningar engagerar sig på ett eller annat sätt i frågan visar hur stort engagemang det finns för havets tillstånd. Det påverkar absolut.

Ökad naturvärdesyta

De tre kanske största förändringarna i den klubbade planen i relation till det första utkastet är att inga privata vatten ingår i havsplanen, att inga fiskodlingsmarkeringar på allmänna vatten görs och att områden som har naturvärdes- och kulturmarkeringar har utökats från cirka 400  till 1.800 kvadratkilometer.

Skulle du säga att det finns punkter i planen som förväntas bli mer kritiserade än andra?

– Det är svårt att säga, det här är ju Ålands första havsplan och därmed ett helt nytt instrument. Det viktiga är att balansera olika värden mot varandra, vilket har varit en stor utmaning. Det kommer säkert att finnas många åsikter om havsplanen även framledes och då får vi åter en gång ställa oss lyhörda och försöka lyssna in den kritiken. Det är också viktigt att komma ihåg att havsplanen inte är ett juridiskt bindande dokument – den är snarare en vägledning för hur verksamheter ska fungera sida vid sida med hållbarhet i fokus.