Ambitionsnivån är hög i den nya landskapsregeringens regeringsprogram. Löftena har varit många, såväl från de partier som suttit i opposition som från de övriga partierna i den nya regeringen. Inte minst under valrörelsen.
Att de partier som nu ingår i den nya regeringen har för avsikt att förverkliga sina löften går inte att ta miste på. Men resan kommer inte att bli enkel när vardagen och begränsade resurser träder fram och visar sitt ansikte bland presenterade visioner och löften.
Regeringsprogrammet tar sin utgångspunkt i devisen "Tillsammans för Åland". Enkelt uttryckt tar man avstamp i det hållbarhetsarbete som tidigare regeringar påbörjat och man har för avsikt att fullfölja hållbarhetsarbetet. Det är lovvärt och helt i linje med vad en stor majoritet av ålänningarna är övertygade om att behöver göras för att bygga ett hållbart Åland för framtiden.

Det som ändå sticker ut är regeringsprogrammets tydliga självstyrelsefokus.
En progressiv självstyrelsepolitik som grundar sig i att självstyrelsen ska utvecklas på ålänningarnas egna villkor och att Finlands löfte om att "ålänningar ska tillförsäkras möjlighet att själva ordna sin egen tillvaro så fritt som överhuvud är möjligt för ett landskap, som icke är en egen stat".
Därför finns det i regeringsprogrammet löften om att hembygdsrätten ska kopplas fri från kravet på finländskt medborgarskap. Att lagberedningen ska få utökade resurser och att Åland ska utgöra en egen valkrets i val till EU-parlamentet. Det är en tydlig självstyrelsepolitisk viljeyttring. Möjligheterna till att införliva dessa löften är dock hårt förknippade med att den finländska regeringen ska dela landskapsregeringens uppfattning om självstyrelsens utveckling. Så lär fallet inte vara, men det är ändå viktigt att Åland gör en stark markering om vägen en majoritet i det åländska lagtinget vill vandra.
En närmare analys av regeringsprogrammet visar även att det kommer att bli en hård ekonomisk balansgång, för inte minst den tillträdande finansministern Roger Nordlund (C), att samtidigt gasa och bromsa när det gäller den offentliga ekonomin.
Regeringsprogrammet innehåller klassiska borgerliga löften om tillväxt och näringslivsinsatser men samtidigt finns kostnadsdrivande löften till kommunerna och relativt vaga löften om en återhållsam ekonomisk politik. Lovvärt är ändå införande av budgetramar, som kommer ställa högre krav på landskapets olika enheter.
Men med budgetramar blir det inte heller lätt att infria regeringsprogrammets ambitiösa planer gällande ÅHS och socialvården. Där hittar vi löften om bland annat demenskoordinatorer och lågtröskelmottagning inom psykiatrin. Lovvärda initiativ men det kommer att behöva prioriteras. Den prioriteringen kan både bli smärtsam och inte minst politiskt utmanande att genomföra.

Regeringsprogrammet sätter i slutändan ändå endast ramarna för det kommande regeringsarbetet.
Vilken politik och vilka de faktiska prioriteringarna kommer att bli får vi först reda på i samband med vårens tilläggsbudget.
Ett är dock säkert, den anti-tillväxtpolitik som Hållbart initiativs Simon Holmström tidigare fört fram i lagtinget finns inte med över huvud taget i regeringsprogrammet. Det visar att de övriga regeringspartierna i Hållbart initiativ funnit en mogen samarbetspartner.

Daniel Dahlén