Audiotrade blev av med sina sedvanliga uppdrag när restriktionerna på grund av coronapandemin trädde i kraft. Många andra hade i den situationen valt att vänta ut stormen och hoppas på det bästa.
I stället valde Göran Stenius, Kristian Karlå och Edward Furbacken att bygga om sitt kontor till en streamingstudio, något som Ålandstidningen rapporterade om i lördags. Dagen innan hade den första konserten sänts från studion, med Nordens institut på Åland som kund.
Audiotrade, som vanligtvis sköter ljud, ljus och teknik på olika evenemang på Åland, valde den väg som många företag vi i dag tar för givna en gång tvingades välja – förändringens väg. I efterhand verkar den ofta självklar, men när man står där vid vägs ände är man som regel omedveten om att det ens finns en annan väg att gå.
Det finns flera världskända exempel på stora bolag som förändrat sin verksamhet i grunden i stället för att lägga sig ner och dö.
Ett av de mest anrika amerikanska företagen är IBM. Det låg på Fortune 500-listan i ett halvt sekel tills det på 90-talet nästan kraschade totalt. Då tog man in en ny vd som styrde om jättebolaget från att sälja persondatorer till att erbjuda betydligt mer lukrativ service och mjukvara.
När det skedde var förändringen oerhörd, men sett i backspegeln fullständigt naturlig. Persondatorer hade allt för låga marginaler för att motivera en så stor och stelbent organisation som IBM hade. Valet stod mellan att gå under eller överleva i ett annat format.
I vårt närområde är Nokia legendariskt för sin omsvängning. Från pappersfabrik och tillverkning av gummistövlar via militär elektronik till att på 90- och 00-talen vara dominerande inom mobiltelefoner – det är en förändringsbenägenhet som imponerar.
Några tappra själar har försökt skapa ytterligare något nytt ur det bolag som en gång fullständigt dominerade Helsingforsbörsen men i dag för en tynande tillvaro. De har inte lyckats hittills.
För att lyckas med en transformation av ett företag gäller det att vara medveten om företagets verkliga styrka. Ofta är denna inte samma som företagets synliga produkt.
Coca-Cola är världskänt för sina söta drycker, framför allt coladrycken. Ändå anser analytiker allmänt att företagets egentliga styrka är logistik. De som någon gång har rest till svåråtkomliga platser på jorden vet att hur avlägsen en by än är, och hur högt uppe på en bergstopp den än ligger, kan man förvänta sig att det säljs Coca-Cola.
När tobaksbolagen i dag pressas allt hårdare av restriktiv lagstiftning ser man hur de snabbt uppfinner nya produkter. Nätverket av försäljare finns redan, och företagens omfattande juridiska expertis gör att de nya produkterna oftast placerar sig på rätt sida om lagen.
”Vi säljer drömmar” är ett känt kosmetikföretags interna devis. Själva krämerna, tvålarna och sminkprodukterna är resultatet av företagets verksamhet, men expertisen ligger i att visualisera något åtråvärt och samtidigt nåbart för potentiella kunder.
Att ständigt förändras ligger i kapitalismens natur, påpekade bland annat Joseph Schumpeter. Dels förändras efterfrågan över tid, dels innebär varje ny innovation att en produkt kan tillverkas billigare, bättre, snabbare eller något annat som ger ett nytt företag övertaget över ett gammalt.
Det är alltså fullständigt normalt att företag försvinner och nya uppstår. Inte utan våndor naturligtvis, men i det långa loppet ersätter företag varandra och arbetsplatser följer efter.
Den processen är extra smärtsam i ett litet samhälle som Åland. Ofta finns det bara ett eller ett fåtal stora företag inom en bransch, och när ett sådant darrar går det vibrationer genom hela befolkningen. Att det sker under tider av virusoro gör inte saken bättre.
Det kan då vara lugnande att påminna sig själv om att förändring är en del av själva grundförutsättningen. När man insett det kan man fråga sig vad man själv kan göra för att det företag man äger, driver eller arbetar för ska kunna anpassa sig till framtiden.
Förutom förändringsvilja krävs det dock ytterligare en faktor för att ett företag ska kunna ta steget in i det okända, och det är kapital.
Förutom att sparsamhet enligt ordspråket är en dygd är det också rent pragmatiskt en förutsättning för att klara tider av osäkerhet. Om man bortser från eventuellt offentligt stöd till vissa bolag kommer det vara de företag som har kassa inte bara för att klara några månader av coronakaos utan också för att finansiera osäkra omställningar som står som vinnare om ett år eller två.
Just nu är det många som försöker ta sin verksamhet till nätet. Det är relativt enkelt och billigt, vilket också innebär att det kommer att krävas ytterligare någon konkurrensfördel för att lyckas.
Audiotrades steg att locka streamingkunder är ett exempel i det lilla hur man utnyttjar sin befintliga kunskap för att ställa om sin verksamhet.
Många betydligt större bolag kommer att behöver göra mer omfattande omställningar innan den här krisen är över.
Henrik Herlin