Oavsett vad man tycker om Lidl står en sak klar. En landstigning på Åland kan göra att vi får flera limpor för pengarna.

6,30 EURO för en limpa.

Det är verkligheten i Kantarellens brödhylla i dag. Hur kommer den verkligheten att se ut om Lidl öppnar butik på Åland?

Annorlunda, med största sannolikhet.

Keskos och Wiklöfs monopolliknande grepp om åländsk dagligvaruhandel är förmodligen den enskilt största orsaken till dagens matpriser på Åland. Lidl skulle förändra den bilden. Kanske inte på alla varor och inte över en natt. Men långsiktigt skulle budgetkedjan brotta ned prisnivån och göra att ålänningarna får flera limpor för pengarna.

LIDL ÄR matbutikernas Ryanair. Genom kostnadsjakt och logistiska trollkonster har man rullat ut sitt butiksnät över Europa. Ibland har företaget fått kritik för att inte ta seden dit man kommer. Bland annat har det knorrats från fackligt håll. Kunderna har i varje fall inte brytt sig nämnvärt så länge prisbilden bestått.

Under resan har man också lärt sig. Man har öppnat sig, vilket intervjun med Lidls Finlandschef Antti Tiitola i lördagens tidning är ett exempel på. Man har också breddat sortimentet. Det är länge sedan Lidl var lika med korv på burk av okänt fabrikat. Den finns kvar, men har kompletterats med annat som gjort Lidl till en seriös utmanare till de etablerade spelarna.

DÄR LIDL landstigit har det märkts och det kommer det också att göra på Åland, oavsett vad man tycker om tyskens varor och arbetssätt.

Lägre matpriser och hårdare krav på lokala handlare är bara en följd. Lidl kommer också att anställa folk och kanske erbjuda nya kanaler för åländska producenter att synas på hyllorna.

Än språket?

Tja, Lidl lovar i varje fall att man ska göra som i Närpes. Prata svenska. Det finns en sak som talar för att man inte skojar. Självbevarelsedrift. Den som driver en butik på ett annat språk på Åland ska inte räkna med rusning.

SÅ VAD är problemet? Som Lidl-chefen Tiitola uttrycker det: "Vi är redo för Åland. Frågan är om Åland är redo för oss?"

Lidl vill inte starta upp ett dotterbolag på Åland och fylla styrelsen med lokala jurister som har hembygdsrätt, den vanliga köksvägen förbi näringsrätten. Man vill inte eftersom det strider mot företagets filosofi: att vara strömlinjeformat.

Men när näringsminister Jan-Erik Mattsson (c) träffade Lidl-vd:n i fredags kunde han inte göra så mycket annat än att informera om regelverket. För att starta butik hos oss ska två tredjedelar i er styrelse ha hembygdsrätt. Alltså: Dotterbolag. På Åland. Ur åländsk horisont är det inte Åland som ska anpassa sig efter världen, det är världen som ska anpassa sig efter Åland. Frågan är om Lidl då tycker att Åland är lika attraktivt?

LIDLS INTRESSE för Åland ställer därför debatten kring näringsrätten på sin spets. Vad är det vi skyddar med näringsrätten? Är det svenskan, som det egentligen är tänkt? Eller skyddar vi oss mot konkurrens utifrån, som aldrig varit tanken? Om det här slutar med att Åland tackar nej till en svenskspråkig butik inom en bransch som i dag är i händerna på några få så har vi i varje fall fått svar på den frågan.

Jo, näringsrätten är ett konkurrensskydd mer än ett språkskydd.

Det finns också vinnare på det. Men till dem hör i varje fall inte åländska konsumenter som får fortsätta ge 6,30 för en limpa.

GÄSTLEDARE Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. I dag: Ewa Danielsson, kommundirektör i Saltvik.

GÄSTLEDARE Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. I dag: Christian Dreyer, kommundiirektör Jomala

För varje upphandling som går till domstol försvagas landskapsregeringens position i infrastrukturfrågor.

GÄSTLEDARE Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. I dag: Britt Lundberg, ledarskapsentreprenör och coach.

GÄSTLEDARE Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. I dag: Axel Jonsson, jurist och före detta lagtingsledamot

GÄSTLEDARE: Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. I dag: Susann Simolin, Informationsansvarig och forskare vid Ålands fredsinstitut.

GÄSTLEDARE: Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. I dag: Anders Gustafsson, ingenjör och företagare, Pedago Interaktiv Ab

När finansieringen av åländsk public service diskuteras måste uppdraget, inte nuvarande finansieringsnivå, stå i fokus.

Just när ett glimmer av hopp började återvända till resebranschen slog verkligheten till. Oundvikligt – eller?

GÄSTLEDARE: Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna. Idag: Julia Lindholm, landskapsregeringens specialsakkunniga i Bryssel.

GÄSTLEDARE: Under sommaren bjuder ledarsidan in en rad skribenter från olika delar av samhället för att ge nya perspektiv på debatten. I dag: Anders Ekström, vd Ålands Näringsliv.

Coronakrisen har under månaderna som gått satt samhället och människorna på hårda prov men den har också, paradoxalt nog, bevisat att ett snabbt och solidariskt beslutsfattande är möjligt.

Väsentlig myndighetsinformation måste finns tillgänglig på svenska lika snabbt och lika tillförlitligt som på finska. Tyvärr är situationen en annan.

Fler ledare