Oavsett vad man tycker om Lidl står en sak klar. En landstigning på Åland kan göra att vi får flera limpor för pengarna.

6,30 EURO för en limpa.

Det är verkligheten i Kantarellens brödhylla i dag. Hur kommer den verkligheten att se ut om Lidl öppnar butik på Åland?

Annorlunda, med största sannolikhet.

Keskos och Wiklöfs monopolliknande grepp om åländsk dagligvaruhandel är förmodligen den enskilt största orsaken till dagens matpriser på Åland. Lidl skulle förändra den bilden. Kanske inte på alla varor och inte över en natt. Men långsiktigt skulle budgetkedjan brotta ned prisnivån och göra att ålänningarna får flera limpor för pengarna.

LIDL ÄR matbutikernas Ryanair. Genom kostnadsjakt och logistiska trollkonster har man rullat ut sitt butiksnät över Europa. Ibland har företaget fått kritik för att inte ta seden dit man kommer. Bland annat har det knorrats från fackligt håll. Kunderna har i varje fall inte brytt sig nämnvärt så länge prisbilden bestått.

Under resan har man också lärt sig. Man har öppnat sig, vilket intervjun med Lidls Finlandschef Antti Tiitola i lördagens tidning är ett exempel på. Man har också breddat sortimentet. Det är länge sedan Lidl var lika med korv på burk av okänt fabrikat. Den finns kvar, men har kompletterats med annat som gjort Lidl till en seriös utmanare till de etablerade spelarna.

DÄR LIDL landstigit har det märkts och det kommer det också att göra på Åland, oavsett vad man tycker om tyskens varor och arbetssätt.

Lägre matpriser och hårdare krav på lokala handlare är bara en följd. Lidl kommer också att anställa folk och kanske erbjuda nya kanaler för åländska producenter att synas på hyllorna.

Än språket?

Tja, Lidl lovar i varje fall att man ska göra som i Närpes. Prata svenska. Det finns en sak som talar för att man inte skojar. Självbevarelsedrift. Den som driver en butik på ett annat språk på Åland ska inte räkna med rusning.

SÅ VAD är problemet? Som Lidl-chefen Tiitola uttrycker det: "Vi är redo för Åland. Frågan är om Åland är redo för oss?"

Lidl vill inte starta upp ett dotterbolag på Åland och fylla styrelsen med lokala jurister som har hembygdsrätt, den vanliga köksvägen förbi näringsrätten. Man vill inte eftersom det strider mot företagets filosofi: att vara strömlinjeformat.

Men när näringsminister Jan-Erik Mattsson (c) träffade Lidl-vd:n i fredags kunde han inte göra så mycket annat än att informera om regelverket. För att starta butik hos oss ska två tredjedelar i er styrelse ha hembygdsrätt. Alltså: Dotterbolag. På Åland. Ur åländsk horisont är det inte Åland som ska anpassa sig efter världen, det är världen som ska anpassa sig efter Åland. Frågan är om Lidl då tycker att Åland är lika attraktivt?

LIDLS INTRESSE för Åland ställer därför debatten kring näringsrätten på sin spets. Vad är det vi skyddar med näringsrätten? Är det svenskan, som det egentligen är tänkt? Eller skyddar vi oss mot konkurrens utifrån, som aldrig varit tanken? Om det här slutar med att Åland tackar nej till en svenskspråkig butik inom en bransch som i dag är i händerna på några få så har vi i varje fall fått svar på den frågan.

Jo, näringsrätten är ett konkurrensskydd mer än ett språkskydd.

Det finns också vinnare på det. Men till dem hör i varje fall inte åländska konsumenter som får fortsätta ge 6,30 för en limpa.

Debatten om kortrutten fortsätter för fullt och landskapsregeringens informationstillfälle förra veckan väckte många känslor och frågor bland åhörare samt intresserade. Tekniken är vald av landskapsregeringen men målen med skärgårdens framtid är fortfarande höljd i dunkel.

Den finlandssvenska språkkampen är en annan än den åländska. Charm och sänkta förväntningar räcker inte långt för att bevara en kultur.

Mina damer och herrar – låt showen börja. Det närmar sig val med stormsteg och i sedvanlig ordning börjar vallöften rulla in. Valfläsk blandas hej vilt med utspel och satsningar såväl ute i kommuner som i landskapsborgen. Vi vet aldrig vad som kan komma ut ur den politiska löftestombolan men ett är säkert - billig brukar den inte vara för oss skattebetalare.

EU-kommissionens nytillträdda ordförande Ursula von det Leyen har nu presenterat sina förslag på nya EU-kommissionärer. Det är 13 kvinnor och 14 män, helt i enlighet med det jämställdhetslöfte hon gav när hon tillträdde.

Gör vägen från svensk lärarexamen till behörig klasslärare på Åland glasklar, men håll fast vid principen om komplettering.

Se till att stöden hamnar där de gör mest nytta - landsbygdens kommuner måste bli attraktiva för inflyttare.

Åländsk lag är självstyrelsens kärna. Oberoende av självstyrelserevisionens utfall kan nästa lagting förbättra dagens situation.

Återigen väljer Justitieministeriet att behandla den åländska självstyrelsen i strid med Finlands internationella förpliktelser. Denna gång är det en begäran om yttrande gällande en ändring av offentlighetslagen som skickats på finska till Ålands landskapsregering. Det måste Åland kraftfullt agera på.

Debatten i lagtinget om medieavgiften och finansieringen av Ålands radio och tv var en uppvisning i märklig diskussion. Framför allt för den totala rädsla för att våga ha en åsikt om vart skattepengar går och hur de påverkar samhället.

Avslöjandet av kommunernas osäkra webbplatser är en nyttig påminnelse om vikten av att skydda våra digitala liv.

Uppdatera lagstiftningen så den svarar mot vårt näringslivets behov. Det är den bästa näringslivpolitiken. Det är det tydliga budskapet från Ålands Näringsliv i Ålandstidningens nyhetspodd .

Demokratins praktik är svår och många politiker lyckas dåligt med hanteringen av demokratifrågor, som brittiske premiärministen Boris Johnson som bestämt sig för att ge parlamentet en långledighet på fem veckor, så det inte ska hinna lägga sig i hans planer för en hård Brexit.

I tisdags klubbade stadsfullmäktige igenom en ändring av stadsplanen för Östra hamnen. Ett välkommet beslut, det är hög tid att få ordning på området som i dag delvis är mer en skam än en tillgång.

Fler ledare