Producentansvaret förpliktigar enligt lag alla företag med över 1M euro i omsättning, däribland dagligvarukedjorna, att ta emot och organisera omhändertagandet och stå för alla kostnader av allt förpackningsavfall de släpper ut på marknaden. Vi har rätt att föra tillbaka detta till dem gratis.
Mise vill lägga den kostnaden på invånarna genom att tvinga alla till hämtning av detta förpackningsavfall från fastigheterna. Då får de fakturera, då producenterna inte är skyldiga att hämta avfallet från oss. Mise vill bara samla in pengar; en rättvis och kostnadseffektiv miljövänlig avfallsinsamling intresserar dem inte. Detta framgår också av Mises sammandrag av resultaträkningar samt budgeter 2018-2022. Gå in på mise.ax och där dokument, ekonomi, 2020 filer, ladda ner Mises budget och läs allt.
2018 samlade man in 1,15 miljoner euro av invånarna i avgifter men bara 60t euro av de producentansvariga och för 2020 har man budgeterat 2,25 miljoner euro resp. 58t euro från producenterna. Kommunförbundet Mise har år 2009 grundat ett dotterbolag Proans Ab och kallar sig koncern. På proans.ax kan man läsa om det företaget. De har intäkter på futtiga 113t euro, som allt går till insamlingstjänster, löner och arvoden i Proans samt administrativa och andra rörelsekostnader. Info om företaget hittar du på finder.fi. Sedan är det är inte bara Misekortsinnehavare som producenterna ska ta emot sitt förpackningsavfall från, utan alla som köpt varan av dem. Containrarna vid butikerna är dock för det mesta olåsta ändå, då de inte fungerar.
Mise ska snart, senast 21 dagar före, sammankalla till stämman i december. Stads- och kommunstyrelserna har igen en chans, att sätta stopp för Misevansinnet. Men man måste samarbeta, annars får förslagen/kraven inget stöd, som stämmoreglerna är upplagda, såvida man inte direkt bestämmer sig för att lämna Mise.
Här är våra politiska beslutsfattare: www.mise.ax/om-mise/kommunrepresentanter. Förbundsstämman har högsta beslutanderätten. Kommunstyrelserna bör noga läsa grundavtalet för Mise från 2015, speciellt §4-§10 samt §14 och §19. Men kommunerna måste samarbeta för att få något gjort. Gå in på mise.ax, dokument, regelverk och ladda ner grundavtal. Man avser att revidera grundavtalet igen, man bävar för vad de just nu ansvariga tänker godkänna och skriva under.
När beslut sedan gjorts om utträde ur Mise (inkl. Proans Ab) eller ännu bättre likvidation av Mise och Proans Ab, så kan kommunerna snabbt organisera själva allt på nytt. Grunden ska utgöra lagenligt centralt bemannade mottagningsstationer för förpackningar av alla slag, där producenterna ska stå för 100 procent av kostnaderna. Till invånare, som önskar hämtning från fastigheten, ska detta erbjudas enligt behov (avfallsslag, mängd och tömningsintervall).
För att komma igång kan staden genom tekniska verken ta hand om detta. Staden är cirka 63 procent av Mise, så pengar finns från avgifter. Senare kunde staden till exempel delas upp i de stadsdelar, som redan finns och tilldela hämtningen från varje område till den entreprenör som erbjuder de bästa och förmånligaste tjänsterna.
En entreprenör kan till exempel hämta allt bioavfall med täta tömningsintervall från ett stort område med mindre transportbilar, kanske eldrivna. En annan transporterar brännbart och så vidare. Tömningsintervallet anpassas efter behovet. Detta för dem som inte kan eller vill föra sina förpackningar till producenternas insamlingsställen. Staden kunde även vara föregångare och skaffa komprimerande kärl, för den som vill, så tömningsintervallerna blir ännu längre.
Mariehamnaren

Ålandstidningen