Åland är ett mångkulturellt samhälle. I dag är drygt 20 procent av den åländska befolkningen född utanför Finland, varav åtta procent utom Norden. Vi pratar 67 olika språk – uppemot 13 procent av befolkningen har ett annat modersmål än svenska – och firar alla världens högtider.

Mångfald berikar och är grunden för kreativitet och innovation. Den åländska befolkningens mångkulturella ursprung ger oss kontakter i hela världen som kommer till användning i sociala, kulturella och affärsmässiga situationer. Samtidigt flyttar vi ålänningar ut och bosätter oss i alla delar av världen. Mångkulturen kan inte backa. Vi kan inte hindra ålänningar från att bosätta sig utomlands lika lite som vi vill hindra människor från olika delar av världen att flytta hit.

Även Stellan Egeland har välkomnats när han flyttade hit. Hans familj har hittat en plats i det åländska samhället där de känner sig trygga. Samma välkomnande och trygghet ska också ges till alla andra människor som väljer att flytta hit, oberoende av var de kommer ifrån.

Om man som inflyttad väljer att viga sin tid åt att propagera för att den åländska mångkulturen ska bli en monokultur så är man förstås i sin fulla rätt att göra det. Men det är lika bra att ge ett klart besked: Är det en monokultur man vill leva i så bör man flytta någon annanstans än till Åland.

Åland har i alla tider varit mångkulturellt och kommer så att förbli. Vår ursprungsbefolkning är fiskare, jägare och senare övriga inflyttare från hela Östersjön. Vi har gått under många flaggor i historien. En vandring på Ålands gravgårdar vittnar om hur olika kulturer sedan länge samexisterat på Åland. Svartbrödet, Bomarsundspirogen och vår flagga har inte uppstått ur tomma intet. Vår internationella utblick har också varit självklar under århundraden av sjöfart.

Åland är summan av alla kulturer och vi lever och frodas tack vare vår inflyttning från alla delar av världen. Den gemensamma nämnaren är ett demokratiskt samhälle med respekt för allas lika värde och ursprung. På den grunden ska alla känna sig välkomna!

Erica Scott (HI)

Harry Hartikainen (HI)

Ann-Lis Biström (HI)

Susanne Vävare (HI)

Joel Lindholm (HI)

Ola Sundberg (HI)

Therese Karlsson (HI)

Sofie Roxbäck (HI)

En läsare ställer på insändarplats frågor om löparbanorna på WHA.

Jag tycker de flesta i Sverige är ganska usla på att hålla avstånd, men det är nog till och med värre här på Åland. Folk går ju omkring precis som vanligt och ställer sig precis bakom en i kön.

Redaktör Jonas Bladh ställer en relevant fråga om vem som egentligen bestämmer i Mariehamn med anledning av infrastrukturnämndens beslut att anslå 300.000 euro för att finansiera transport av tjärasfalt till behörig destruktionsanläggning.

Våra politiker har bestämt att WHA efter ombyggnaden ska ha två löparbanor. Nu är ombyggnaden klar och löparbanorna övermålade. Vet någon politiker eller tjänsteman vad som hänt? Tacksam för svar.

”Friidrottare”

Du som saboterat strömförsörjningen på Herrön natten mot onsdagen den 8.7 bör väl höra av dig utan påminnelse. Vi vet vem du är!

Tråkigt att höra. Förstörda kylvaror bör ersättas om du har någon känsla i kroppen.

Diskussionen om den åländska valundersökningen som utfördes som en del av den finlandssvenska Barometern har gått varm sedan resultaten publicerades för en vecka sedan. Det är välkommet, publikationer av den här typen ska väcka debatt!

Om jag vore ett vildbi, skulle jag inte ta in på närmaste billiga insekthotellkedja.

Hacke hackspett har hittat en fin födkrok genom att med sin spetsiga näbb och 10-15 centimeter långa klibbiga tunga äta upp alla hotellgäster.

Försök till svar till René Janetzko:

Allt för många offentliga kommentarer gällande de prognoser för tiden efter krisen som hittills framförts av finska ministrar betonar behovet av att återbygga de offentliga finansernas ”hållbarhet”.

Jag som initiativtagare till Annica Sjölund Summer Camp vill här besvara insändaren från René Janetzko. Fotbollsskolan anordnas sedan sex år tillbaka på initiativ av mig och genom åren i samarbete med olika aktörer.

Man saknar inte kon förrän båset är tomt brukar det ju heta. Det gäller verkligen också den fria rörligheten, en av hörnstenarna i EU-samarbetet. Vi börjar bli många nu som aldrig upplevt ett EU med gränskontroller, restriktioner och tullar.

En otroligt intressant undersökning som presenterades i Ålandstidningen den 3 juli. Några spontana reflektioner på utfallet:

En aningen satirisk reflektion avseende några nyligen publicerade insändare.

Fler insändare